lördag 21 november 2009

Totalt psykbryt och katten fick kruppmedicin

Väl hemma ville barnen ha kvällsfika. Jag gjorde ett BIG MISTAKE och fixade lillans o'boy. Hon fick ett totalt psykbryt, skrek som om hon blivit besatt, minst! Jag försökte fixa till det och svepte o'boyen snabbt och hällde i ny mjölk, gav henne en ren sked och placerade pulvret framför henne. Då fick hon ett nytt bryt, skrek så hon höll på att tappa andan och Mamman satt bredvid med den där totalt nollställda minen som skriker ut WHAT?

Efter tio minuter så fick hon ur sej att det ju var o'boyklet på glaset. Mamman ville ha lugn och ro och mot bättre vetande sveper hon mjölken, sköljer glaset och torkar av det så att ungen ska bli nöjd. Då börjar hon åter tjuta när jag ska fylla på glaset och hulkar fram att hon vill ha sin första mjölk...

Ungefär där fick jag nog och frågade med ett fräs om mamma ska spy upp den igen då? Sen tog jag en timeout på mej själv, ställde mej på balkongen och drog ett par djupa andetag.

Två minuter senare var jag åter i köket och då sitter trollungen där med ett glas o'boy som Puddeludding fixat. Det dög minsann det!!!

En halvtimme senare låg alla barn i sina sängar, sången var sjungen, sagan berättad och lampan släckt då hör jag ett välbekant ljud. En skrällande, skällande hostattack. Ropar och frågar vem som hostar. Snotti fick jag veta.

Pallrade mej ut i köket och fixade medicin i en mugg och sen trevade jag mej fram i det totala mörkret tills jag nådde hans säng. Sträckte tyst fram handen tills jag kände lite kroppsvärme stråla mot handen. Små lätta andetag. Ingen tar muggen, sträcker fram den lite till, tills kanten stöter emot läpparna och ber Snotti att ta muggen.

"Jamen ge mej den då" säger Snotti från fotänden av sin säng... Jag skvatt till och min rädsla för mörker kröp över mej och jag funderade på vad för lurande monster jag försökte trycka medicin i, sträckte försiktigt fram handen tills jag kände något varmt och mjukt.


Genast började kattkräket kurra. Naturligtvis... Fantasi ska vara bra, men när den skenar iväg så på en trött mamma så går det till överdrift... Monster under sängen, eller i sängen... BAH.

"Verkligheten bygger på fantasin"


1 kommentar:

KaosJenny sa...

Underbart, skrattar igenkännande... Ibland är det Kaos så att man nästan kroknar och så tvärvänder det... Kram