Varje gång, utan undantag, då Mamman ska ta sej utanför dörren med de fyra små ungarna ser det ut ungefär så här...
När det är dags att gå har bebisen och ett barn innekläder på kroppen, två går halvnakna. De brukar klä sej ganska fort och är klara ungefär samtidigt som Mamman börjar klä på mini.
Lillen spänner sej som en båge bara han ser ytterkläderna och innan de sitter på så har Mamman gjort minst tre försök att trä på sockor och byxor, lekt akrobat för att få på jackan och gett upp när det gäller mössan. Dessutom håller både Mamman och bebisen på att flyta bort av svett.
När så Mamman ska få på sej sina egna kläder och sätter bebisen på golvet så börjar han skrika som om någon kört en kniv genom hans kropp.
Detta leder till att sexåringen låter som en indian med rockkonsertsvolym snett framför bebisen, fyraåringen klappar frenetiskt i händerna framför ögonen på bebisen och tvååringen står vid hans andra öra och skriker lalalalalalalala. Allt för att få honom tyst och nöjd.
Mamman letar efter öronproppar och försöker vara tacksam för viljan att vilja hjälpa till.
torsdag 22 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Bara så att du verkligen ska tro mig att jag beundrar dig så har jag länkat till dig i dagens inlägg.
PS. Detta gjorde jag bara för att "muta" dig att INTE välja ett icke genomförbart tema till Saturdaymixen. Bilduppdraget har: "Kärlek rostar aldrig". DS
Skicka en kommentar