Mitt första barn ville inte krypa alls, hon gjorde det lite motvilligt då hon var ett år, innan det förflyttade hon sej på rumpan.
Sen fick jag fyra "normala" barn som kröp som man ska ungefär när det är meningen att man ska.
Sen kom lilla nummer sex och vad ska man säga...
"Alla sätt är bra, utom de dåliga"
fredag 26 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hahah så söta små tår! Han gör nån yogaställning tror jag :)
Hihi!! Det är ju "stående hund" i yogan!! kul!!
Sötnosen där!
Nu blir det väll full fart snart!!!
Skicka en kommentar