Nu har här firats barn i dagarna två. Gårdagen bjöd inte på några större konstigheter, bara det vanliga. Typ en ICA-kasse begagnad kattsand som sprack i trapphuset med en underbar amoniakdoft som följd och en frustrerad Shannara som försökte städa och vädra innan någon kom på vad jag ställt till med. Pinsamt om någon kommer ut ur en lägenhet medan man står där och febrilt sopar ner dyngsur kattsand i en kasse, trappsteg för trappsteg. Utomhusvistelse i härligt solsken, besök av småbarnens farmor och god mat stod på schemat. (och en fruktansvärt frustrerande kontakt på ett drag, men det är en heeeelt annan historia som är alldeles för lång och alldeles för ologisk för att passa in här idag)
Farmoren hade med presenter till de två födelsedagsbarnen, Snotti fick en rolig bok med luckor om flygplan och Lillan fick dockhusmöbler i trä, till ett badrum... Hmmm... Nej, hon har inget dockhus och nej, det fanns ingen docka med. Får satsa på det i julklapp då. En docka alltså... Om möblerna finns kvar? Idag hittar jag nämligen bara en del, toaletten. Fast den kan ju vara bra att ha och stoppa skit i.
Idag har det varit en ”värsta stressa rumpan av dej-dag”. Upp tidigt i morse, eller jag fick i och för sej sovmorgon i morse ju... Väldigt vad jag ljuger numera. Jag gick upp strax före åtta i morse och vevade in ett par sockerkakor i ugnen och utfodrade mina bus, stämmer bättre överens med verkligheten.
Nåväl, i vilket fall som så har vi haft gäster lite hit och lite dit. Ett tag gick jag med Sötis på armen och sköt vagnen med Godingen i framför mej medan Sötisens päron jagade på disken så den hamnade i diskstället. Skönt att slippa den biten en gång idag i alla fall!
Vet ni vad? Ett tredje kors har jag fått i taket med. ALLA mina tre systrar var här idag, SAMTIDIGT! Det händer inte ofta.
Mycket tårtklet och diskande har det varit, men det är ju så det ska vara på kalas. Kaksmulor lär jag väl få sova i länge framöver. Varför tror alla barn att min säng är en studsmatta?
När så lugnet lägrade sej och det närmade sej natten för de små liven bänkade jag dem åter vid köksbordet för att trycka i dem lite flingor på allt sött slisk som plaskade runt i magen. Dukade fram ur skåp och skafferi, öppnade kylen och hann precis höra ett svoosh och ett plask och i nästa sekund stod jag där nyduschad. Vad praktiskt med dusch i köket, hann ju inte duscha när vi gick upp, MEN jag skulle föredra vatten, gärna varmt, framför iskall jordgubbssaft!
Just nu råder kaos i full skala inne hos småbarnen, som redan borde sova. Puddeludding galer som en tupp och har visst en snopp som sprängs för han är så kissnödig, Snotti tror att det är maratonlöpning mellan sängen och vardagsrummet och Snufflan fick just en kallsup, I SÄNGEN, påstår hon. Jag sitter här, skriver, kokar och rusar med stampande steg upp med jämna mellanrum och undrar om inte tomten ska komma till oss i år. Jaja, det är lite lågt att köra med tomten och ännu lägre att köra med det två månader före julafton. Ny reklamjingel kanske? =)
Jag vet att om bara några minuter är det knäpptyst och alla tre har slocknat, det har varit en lång helg för oss alla.
”Barn tänker inte på den tid som gått eller den tid som kommer. De njuter ögonblicket, vilket få av oss gör” //Jean de la Bruyere
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar