Idag tyckte...

Inatt tyckte Snotti att det var en bra idé att komma upp halvett och lägga sej på Mammans fötter för att sova vidare, det tyckte inte Mamman. Mamman försökte halvhjärtat få honom att inse att han ska sova i sin egen säng, men då fick han ont i benen och Mamman lät honom ligga kvar för att slippa gnäll och bråk i flera timmar.

Idag tyckte Lillen att det var en god idé att med glatt humör kliva upp klockan fem, det tyckte INTE Mamman. Mamman låg kvar i sängen och försökte muta lillen med matdunkarna, men Lillen är hård mot de hårda och tvätvägrade. "Försök inte lura mej morsan, jag inga konster tål..." ekade åter genom lägenheten.

Idag tyckte Snufflan att det var en god idé att komma med packningen halvsex till Mammans säng och skrika för att hon inte tog sej upp med fulla händer, det tyckte inte Mamman och tänkte en kort sekund slita sakerna ur nävarna på ungen och kasta dem i väggen. Mamman besinnade sej dock och hjälpte Lillan upp.

Idag tyckte de stora barnen att det var en bra dag att starta uppkäftiga, det tyckte inte Mamman. Mamman plockade bort datorerna från dagens schema. Det tyckte inte de stora barnen var bra så de blev ännu mer jävliga. Mamman var redan trött och sur så tv:n rök också ikväll. Då tyckte de stora barnen att jag var elak och ville käftas ännu mer. Mamman förklarade då i en lugn, dov ton att de var varnade, ett ljud till och datorn ryker resten av veckan. Då blev de stora barnen snälla, gulliga och trevliga varelser som gick att tala med.

Idag kom inte Snotti och Snufflan ihåg hur man klär på sej. Snotti mindes det dock på två röda när han insåg att kvällens datatid var hotad. Snufflan däremot kunde inte klä sej och Mamman fick inte hjälpa henne att klä på sej heller. Mamman orkade inte krångla mer efter tjugo minuter så Snufflan fick åka under Mammans arm till försklolan. I en lång rad gick först Mamman med Lillen på magen i en sele, Snufflan under vänster arm enbart iklädd mössa och en overall pådragen till hälften, i sina händer hade hon vantar och halsduk och i din högra hand bar Mamman hennes skor. Efter Mamman gick Snotti med sin halsduk i handen och sist Puddeludding släpandes på sin stora tygkasse med skridskor och hjälm.

Idag är Puddeluddingen det enda barnet som hittills varit lugn, sansad, trevlig, glad och som gjort det han ska på morgonen utan tjat.

Idag fortsätter Mamman att vidhålla att hon älskar sitt liv och inte ens sådana här morgnar skulle hon vilja byta med någon annan!

"Kärlek föder kärlek" // Henry Drummond