Akta mina nervtrådar

Ibland så tar Mammans tålamod slut. Igår tog det slut om och om igen. Det brukar räcka riktigt länge när det gäller barnens bråk, krångel och uppkäftighet. Men igår då rann det över, Mammans nervtrådar rullades ut och släpades omkring efter Mamman där hon for fram och de ljuvliga barnen var inte sena med att springa på hennes stackars nerver.

Min lilla tjej vägrade klä på sej overallen, denna eviga ytterklädsångesten i midvinterns mörka köld, när vi skulle gå hem från förskolan och när jag klädde på henne slet hon genast av sej kläderna igen. Mitt i kaoset ringer telefonen och i andra änden hör jag en liten Goding som skriker i vild panik. Där brast Mammans tålamod första gången igår och lillan fick gå hem i skor och mössa!

Min stora tjej tror plötsligt att hon kan bestämma ALLT och att hon kan HOTA mej till att lyda henne. Jag blev galen, helt rasande. (Vid det läget hade Mamman inget tålamod kvar alls)

Förklarade lugnt att beroende på hennes beteende den här veckan så kommer det beslutas om nya regler för henne. Kan hon inte uppföra sej så får hon börja med att byta umgänge, alternativt bara umgås med de tre (som utöver henne utgör gruppen Kompany) på hemmaplan, lägga sej tidigare på kvällen och inte få ha fri tillgång till datorn.

Hon fick ett psykbryt, blev knäpp och hotade med att ta livet av sej och la triumferande till att hon fick smaka öl av sin pappa sist hon hälsade på hos honom och att hon minsann smakat både sprit och öl hos honom tidigare. Kanske trodde hon att Mamman skulle bli paff och vända ilskan åt ett annat håll.

Men Mamman höll masken och förklarade att eftersom hon nu tycker att öl är så gott så kommer chansen för henne att gå på fest vara minimal framöver om hon inte kan bete sej på ett sådant sätt som gör att Mamman kan lita på henne.

RQ stod gapande och tittade på Mamman, tårarna rann nerför kinderna, även de på ett tonårstrotsigt vis och sen gick hon och lade sej. I morse var hon sitt vanliga trevliga jag som pussade Mamman och sa att hon älskar Mamman innan hon gick till skolan.

Jag har sagt det förr och säger det igen. Jag vill vara Mamman som barnen berättar hemlisar för, jag vill ha hemmet där alla ungar samlas, jag vill vara lite kompis med mina barn och kunna bjuda på mina egna dråpligheter som ung. MEN om det uppstår situationer som gör att jag måste välja Mammasort så blir jag stränga Mamman, Mamman som bestämmer och vet bäst!

För så är det, oavsett vad så vet jag bättre eftersom jag levt längre. Jag har dock i minnet hur det vara att vara barn och tonåring och jag försöker att låta barnen göra sina egna misstag så långt som möjligt, men i vissa lägen måste man som vuxen gå in och styra eller rent av ta över!