torsdag 30 september 2010

Så ser man ut när man dör

Efter mycket om och men, och till slut duktiga ungar som röjde golven, så lyckades Mamman pina sej utanför dörren. Tre Bröder Bus drog åstad till skogen och Mamman tog med sej de två små och hasade sej ner till affären medan tonåringen stannade inne och pysslade förhoppningsvis med något som innehöll skolböcker och läsande, men mer troligtvis innehöll musik och en telefon...

Efter att vi fyllt på våra matförråd så bjöd mormor småbarnen på glass!

Under den kladdiga historien så tog vi en liten extra promenad för att komma hem, enkom för att Mamman ville fota ett träd!



När vi var tillbaka på vår gård ville ungarna naturligtvis inte gå in, och jag klandrar dem inte, det var skönt ute trots kylan. Som tur är älskar Lilla storasyster att ta hand om Lillebror ibland. =) Medan hon gungade honom (favoritsysslan just nu, båda skrattar så det kvittrar om dem) så ägnade sej Mamman åt att fota både det ena och det andra...



Strax innan vi skulle gå in kom pojkarna hem från en tre kilometers lektur. Snotti hade med dagens fynd som han sedan ville ha med i sängen, tyvärr för hans skull så har Mamman gränser... ;)

Sexåringen var så törstig så han höll på att dö... Och när man dör så ser man ut som på bilden nedan.
Alla småtroll har kommit i säng och Mamman nyser så hjärtat snart hoppar ur bröstet... Dags att lägga ner för ikväll!

Den positiva aspekten

Den positiva aspekten av att ha näsan full i snor:
Det blir en aningens mer angenämt att byta blöjor på ett litet barn med diarré då man inte känner den hemska odören lika väl.

Det gäller bara att ha i minnet att INTE snyta sej då barnet ligger på skötbordet och man precis ska till att knäppa upp fodralet med riskavfall. ;)

Haltande förmiddag

Sprängande huvudvärk, svidande ögon, ont i halsen och tät i hela huvudet - Mammans uppvaknande denna morgon var allt annat än trevlig. När hon dessutom lyckats sätta sej upp i sängen hörs en lätt krasch då någon, ni vet INGEN, lyckades slänga iväg dosan till parabolen.

Efter att ha tejpat ihop skiten med silvertejp (när det inte går att fixa med silvertejp så är det trasigt på riktigt) lyckades Mamman få i sej en värktablett och förflytta sej in på badrummet för att försöka blåsa ut hjärnan genom näsan.

När en dag börjar på detta sätt så kan man vara säker på att dagen inte har mycket gott att bjuda på fram till sängdags!

Morgonen haltade sej fram och när skolpojkarna kommit utanför dörren var Mammans ynka energignista slut. Det hjälpte inte hur enerverande de små än tjatade om tv-spel, målarfärg och bad, de fick nöja sej med en film!

Lillen somnade om redan vid tio och Mamman beslutade sej för att vila med honom medan de andra satt försjunkna i Scooby Doo, men då satte telefonerna igång att ringa (varför ringer alla när man inte orkar prata?).

Mamman fick ingen vila för precis då hon lagt sej tillrätta vaknade ettåringen och i samma veva rök femåringen och treåringen ihop över en låda lego.

Dags för lunch. Tur att det finns panpizza och tur att mormor lagat för mycket pannkakor till kidsen igår kväll då hon, syster och Minibatman var här och såg efter ungarna då Mamman var på föräldramöte för tonåringen.

Ett trevligt föräldramöte var det, mycket information och naturligtvis en del negativa saker... Men långt ifrån så emotionellt energikrävande som de senaste två mötena varit.

En skrämmande sak, en otäck tendens kom dock upp. Hur långt kan barn gå?

En incident förra veckan:
En yngre elev häller och kletar ut mat på en annan yngre elev i matsalen. Vid närmare undersökning upptäcks att äldre elever BETALAT den yngre eleven för att trakassera en av sina jämnåriga.

JA, hur långt barnen kan gå hänger helt och hållet på hur deras föräldrar och andra vuxna runt om i samhället uppfostrat dem. Tyvärr vågar folk knappt ens uppfostra sina egna barn längre och ännu mindre andras. Men ALLA barn är ALLA vuxnas ansvar, anser jag!

Om du ser en unge stå och släppa luften ur ett cykeldäck, vad gör du då?
Om du ser två sexåringar slåss handgripligen, vad gör du då?
Om du går genom samhället och ser två äldre barn jaga ett yngre barn och ta dennes mössa, vad gör du då?

Bort med "Sköt dej själv och skit i andra"- mentaliteten!

"Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn" Var det en gång för länge sedan en klok människa som sa. Ett citat som är högaktuellt än idag.

Nu står halvfabrikat och ett försök till friskt luftintag på schemat!

onsdag 29 september 2010

Mogna löv

Tack och lov att det i alla fall blev någorlunda behagligt i luften. Eftersom Mamman ska på föräldramöte ikväll (sista för terminen, tack och lov) så passade hon på att stanna ute med kidsen då förskolebarnen hämtades. Bäst att passa på att njuta innan regnet är tillbaka!


Lilleman var en aningens missnöjd över att han inte fick gå själv till förskolan, men en ettåring lös vid vägen... Nej Tack!

Snufflan vägrade som vanligt ta av sej ryggsäcken och gick glatt runt med den bland höstblommor och blad i över en timme!


En hel samling med löv skaffade hon sej, men det är INTE höstlöv, det är MOGNA löv (bara så att ni vet). =)

Bergsbestigare...

Terrängcykling!

Nu har jag suttit i telefonkö i en timme för att komma fram till försäkringskassan, mitt första nummer i kön var 319! Under tiden har jag tröstat barn, redigerat foton och skrivit detta inlägg samt plockat upp från golven och fått maten på bordet!

Mammans bästa egenskap - Multitasking!

En lugn stund

Alla maskiner tvätt är körda, det sista på tork, ungarna är i skolan och Lillen sover, disken är diskad och sängarna bäddade. En stund för Mamman att bara ta det lugnt. Skönt!

Nu märks det att vintern inte är långt borta. Idag var första dagen då frosten glittrade i gräset trots att klockan blivit nio. Dags att börja shoppa julklappar! ;)





tisdag 28 september 2010

Privacy, vad är det liksom?

Strax före det var dags att hämta de två förskolebarnen (sexåringen hade redan kommit hem) så bytte Mamman blöja på Lillen. När hon var klar med själva blöjan så släppte hon ner den använda blöjan (viken som ett litet paket) på golvet för att få på den nya. På två röda var sexåringen där och plockade upp den och la upp den i dvd-hyllan.

"Men, du är allt bra tokig du... En blöja bland filmerna? Jag som trodde att den skulle flyga iväg ut i papperskorgen..."
"Mamma... Jag undrar vem som är tokig här jag?"
"Varför då?"
"Meeeeen, du är tokig som tror att blöjor kan flyga fattar du väl!!!" svarade sexåringen och himlade med ögonen samtidigt som han flinade.

När såväl barnen var hämtade och utfodrade, leksaker upplockade (av barnen själva eftersom de vill tjäna ihop poäng på tavlan) och disken diskade så begav vi oss ut för att njuta av dagens sista solstrålar. I dörren mötte vi tonåringen som berättade att brandlarmet gått på skolan idag...

Alla elever hade suckat och sagt att "NEEEJ, inte brandövning nu, fan va jobbigt." Alla elever masade sej inte ut, många stannade kvar i cafeterian och flera andra gick till sina skåp för att hämta sina mobiltelefoner. Så kom plötsligt brandkåren och en del elever insåg allvaret i det hela, det brann ju faktiskt någonstans på riktigt! (På en spis i hemkunskapens lokaler, men det kunde ha varit värre.) Vad tänker ungarna med? Varför reagerar de inte? Tänk om det varit en stor brand, vad hade hänt då? Jag vågar knappt tänka tanken ens!

Väl ute så undersökte Snufflan det lilla blombestånd som fortfarande bjuder på sin fägring. Hon hjälpte även till att minska det ytterligare genom att plocka varenda blåklocka som hon kunde hitta! =)

Efter en timme hade barnen tröttnat på kylan och bad om att få gå in. Sagt och gjort, vi förflyttade oss in i värmen och sen körde vi teamwork på hög nivå och strax var tvätten ihopsamlad och uppdelad, kvällsfikat i magen, nattkläder på, välling drucken och sagor lästa. Vid halvåtta sov fyra barn och Mamman kunde hoppa i duschen i lugn och ro.

Det är inte ofta Mamman får vistas på dass ifred! Senast i morse så blev det kaos då Mamman var tvungen att gå, ibland trycker det ju liksom på. Efter trettio sekunder så stod två barn på golvet framför Mamman och ville få tänderna borstade och strax därefter kom Lillen med skorna i högsta hugg och körde upp dem i ansiktet på Mamman om och om igen tills hon gav med sej och satte dem på hans fötter. Privacy, vad är det liksom?

Smurfförvandling pågår

Trots att Mamman försov sej en timme denna morgonen så började dagen bra. Tonåringen tyckte att Mamman behövde sova och fixade med allt sitt själv och väckte Mamman bara för att säga hejdå innan hon virvlade iväg till bussen. I samma veva vaknade de andra fem barnen och vi tog oss en lugn frukost framför tv:n (ja, man får faktiskt lov att göra det ibland!).


Utanför fönstret sken solen från en klarblå himmel och förstärkte höstträdens färger. Trots att luften var kall och klar så kändes det bra i Mammans kropp att solen skiner.

När halva barnaskaran kommit i sina kläder så ringde Mammans klocka, det var dags för de stora gossarna att trava iväg till skolan. GAH, var blev tiden av... In och borsta tänderna, hämta äpple, på med jackor, puss och kram och ett "Jag älskar dej Mamma!" sen var de utanför dörren, likaså soppåsarna. Mammas duktiga killar!!!

Så pustade Mamman ut, tog nya tag och vände sej om för att plocka fram kläder till de små så att de kunde komma iväg till sina skolor de med. MEN... När Mamman vände sej om så stod ettåringen precis bakom henne med tandborste och tandkräm i högsta hugg (det är i och för sej underbart att han vill borsta tänderna) och halvt förvandlad till en tandkrämsblå smurf.

Nåväl, till förskolan kom vi och en promenad (utan kameran *snyft*) blev det för Mamman och Lillen. Nu ska grabben sova och Mamman ska ta itu med disk, plock och telefonsamtal!

Ha en underbar tisdag kära ni!

måndag 27 september 2010

Kan inte påstå att det är helt lätt

Ännu ett föräldramöte avklarat, även denna gång diskuterades situationen som råder på skolan just nu. Det är rörigt och mer än så vill jag fortfarande inte gå in på det för allas skull... Vi fick även lyssna på en underbart bra föreläsning av två familjeterapeuter som jobbar på Familjehuset Hörnan i Lilla staden och det var så otroligt skönt att sitta där och få bekräftat att jag gör det mesta i mitt föräldraskap kanonbra!!! =D


Nåväl, dagen började med avlämning av barn på olika platser och resultatet av EN förra veckans diskussioner på ett av alla föräldramöten hade kommit på plats. Halkskydd i trappan! Jättebra, Mamman höll på att stå på näsan... Ehrm... Mamman är en "hasare" då hösten och kylan kommer på grund av värken i alla leder... Hasning i foppatofflor går inte ihop med halkskydd i trappor.

Måndag, solen sken från en klarblå himmel. Mamman gick hem och fick på sej träningsskorna och gick en tur med Lilleman. Kan inte påstå att det är helt lätt att motionera när naturen bjuder på det ena motivet härligare än det andra...



Mamman får väl ta sej i kragen och lämna kameran hemma... Det kan bli svårt, den är som ett gift som hon måste ha... =)

Eftermiddagen tillbringades delvis i lekparken och lilla Snufflan gung-gung-gungade Lillebror till Gubben i månen. Ryggsäcken vägrade hon ta av dock. =)


Kvällen kommer snabbare nu. Skuggorna blir långa och blå tidigare och tidigare på dygnet. Den riktigt bitande kylan närmar sej med stormsteg. Tur att det finns varma kläder och att hösten bjuder på härliga färger. ;)

Jubileum =)


För exakt ett år sedan vid denna tiden (en söndag morgon) satt jag ensam i köket med en sovande Goding bredvid mej i vagnen och knaprade på min frukost i lugn och ro. De andra barnen var fullt upptagna av sitt och jag fick äta frukost i fred.

Hur jag vet det? Jo, idag är det exakt ett år sedan jag skrev mitt första inlägg i bloggen! =) Inte en dag har gått utan att jag skrivit något, jag är imponerad av mej själv!!!

Till att börja med var min blogg ganska anonym och efter ett tag upptäckte jag alla dessa fotoutmaningar som finns runt om i bloggvärlden. Tillslut tyckte jag själv att det blev så rörigt med alla foton blandat med text så jag öppnade en systerblogg för alla foton. Därefter har bloggen gått till från att vara en anonym plats för mej att fundera och ventilera vardagen på till att bli en dagbok fylld av foton på mina barn och mina dagar.

I min värld har inte saker och ting förändrats nämnvärt sedan första inlägget förutom att barnen växer och utvecklas... "Små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer" brukade min farmor alltid säga och så rätt hon hade!

Min älskade röra... Säger som för ett år sen...

"Detta kaos som jag älskar av hela mitt hjärta och aldrig någonsin vill byta ut... Inte mot allt lugn eller guld i helaste vidaste universum!"

söndag 26 september 2010

Försvinnande gott och gratisshopping

När Mamman tog det här fotot idag så hade hon planerat att sedan ta en bild på den färdiga maten, upplagd snyggt på ett fat, men hon misslyckades fatalt eftersom båda köttfärslimporna (1600 g) med fyllning var slut i ett nafs! Mammans första försök till att göra fyllda köttfärslimpor var helt uppenbart en succé! =)

Under tiden som maten stod i ugnen så ägnade sej Mamman åt sin favo(inte)ritsyssla - Tvätta! Fram och tillbaka över parkeringen har hon travat i flera vändor, med blicken i backen... Ibland så kan man hitta små skatter, till och med bland barren på asfalten! =)

Då de stora barnen for på karateträning så klev Mamman och småbarnen en trappa upp för lite vindsshopping! Ungarna tycker att det är jättespännande att gå igenom låda efter låda med kläder och plocka fram "nya" jackor och annat som är bra att ha nu när hösten är kommen och vintern knackar på dörren (uscha).

Summa summarum så kan Mamman konstatera att hon kanske kan komma undan relativt billigt inför vintern i år. Det fattas blott en overall, två jackor och fyra par skor för att klä alla sex barn!!!

"Om inte jag ser dej, så ser inte du mej..."

Ettåringen vet att han absolut INTE får gå in i tonåringens rum så han står på hennes tröskel och väger fram och tillbaka, klagar och säger näää.

Men i morse testade han en ny taktik...

Ungen vände sej om och tog ett stadigt tag i dörrkarmen och backade sedan steg för steg in i storasysters rum. "Om inte jag ser dej, så ser inte du mej..." verkade han tänka. =)

lördag 25 september 2010

Det har blivit natten

När klockan slog tjugotre så låg även de stora och det blev knäpptyst. Lugnet... Underbart!

Mamman plockade fram den roliga flaskan (eftersom Mamman sällan köper något med alkohol i så brukar hon leta efter de roligaste eller snyggaste flaskorna istället för att låta smaken avgöra, då hon inte vet vad något smakar) med ägglikör och sitter nu här och slappar med en liten drink innan hon själv ska krypa till kojs!