onsdag 22 september 2010

Nä, nu får han ge sej...

Ni vet, den där galna vetenskapsmannen som förr experimenterade med alla mina barn varje natt till måndag. Han har tydligen fått för sej att Tisdagstransformationer inte räcker utan har valt att även införa Orkanonsdagar...

Mamman vaknade tjugo minuter efter sex imorse, tittade ut genom fönstret och konstaterade att lägenheten var helt tyst.


Hon letade fram mobilen och sms:ade dottern (något ska väl gratissms:en användas till eller? ;) ), frågade om hon var vaken. Dottern svarade via sms att hon var det och sen skrek det till och blev en massa väsen ifrån hennes rum. Likt en virvelvind for hon sedan runt i lägenheten och hojtade om än det ena och än det andra... Mamman hörde att hon mumlade något om att "Snart sätter jag väl mascara på läpparna" (fast i Mammans halvt medvetslösa tillstånd kan hon likaväl ha sagt något mer logiskt som Mammans hjärna inte snappade upp). Första försovningen för henne sen hon började högstadiet, men på 40 min hinner man mycket och hon var ändå i god tid, ut i dimman, till bussen!


När tonåringen virvlat ut ur lägenheten så försökte Mamman få barnen att, likt oljade blixtar, förflytta sej till köket, men där blev hon sittandes ensam en lång stund och njöt av utsikten...


...innan hon vaknade till och insåg att något var tvungen att hända på stört.

Stängde av tv:n, väckte sexåringen (för första gången någonsin) och fixade mackor. Ett litet lämmeltåg av hasande små barn äntrade långsamt köket, snappade åt sej mackorna och satt sedan plötsligt framför tv:n igen! Konstigt... Snabba ut ur köket var de minsann...

Stängde av tv:n, slängde till barnen deras kläder (som naturligtvis inte dög eftersom ALLA skulle ha det de hade igår???) och bytte blöja på lillmonster (som naturligtvis är snabb som en vessla då det gäller att komma åt de framtida familjejuvelerna, tyvärr snabbare än vad modern är på att sanera undan skiten... urk).

Stängde av tv:n, gav barnen gårdagens kläder (lite lera på knäna och en matfläck på magen dör man inte av ändå så varför skapa en onödig konflikt?) och började klä Lillen (som klädde av sej i snabbare takt än Mamman klädde på).

Stängde av tv:n (med en konstig deja vúkänsla i kroppen), frågade den stora grabben om han hade fixat matsäck (vilket han INTE hade eftersom det inte fanns något hemma, kooonstigt, ger man Mamman lappen om matsäck fem minuter innan ett föräldramöte och 35 minuter innan affären stänger så får man ta vad som finns hemma!) och bestämde mej för att det var dags att bli arga mamman.

En blick och alla barn hade kläder på kroppen och elvaåringen fixade, med Mammans hjälp, till ett gäng mackor med smör (eftersom man inte kan äta ost, pepparsalami eller kokt medvurst) och en flaska saft. Barnen ska vara tillbaka på skolan tolv, men får ingen mat på matbespisningen ändå, så han lär vara hungrig då han hittar hem runt tre.

Tillslut var skolgossarna ute ur huset. Three down, three to go...

Mammans lilla Snuffla rotade runt i garderoben och hade plötsligt en hel massa kläder på sej och tyckte att det var dags att gå. (Dagens outfitt, visst är det väl fortfarande mode med lager på lager? =D )

"Alldeles strax" svarade Mamman, "men först måste du lägga bort nappen."

Gick sådär va...

...men hon fick ligga och skrika ett tag medan Mamman klädde på Lillen som ivrigt kom och drog på stövlar samt mössa. När skriket övergått till snyftanden hade Mamman övergått från att trä stövlar på ettåringen till att försöka få femåringen att sätta på sej sina förbenade strumpor.

Efter ytterligare en tjutande storm, denna gången från femåringen, så stod äntligen de sista tre barnen i hallen.

Observera femåringens fötter... Hittar man bara en av sina favoritstrumpor så får man matcha den med en omaka. =) Observera även att dottern står och väntar UTAN en napp i munnen och utan att skrika sej blå efter den...

Ute var det riktigt, riktigt kallt och det har med största sannolikhet varit markfrost inatt. (Mamman vill INTE ha kallt, Mamman vill emigrera till varmare breddgrader)

Barnen skuttar runt som små skattletare så fort de kommer utanför dörren, Mamman antar att de är lyckliga över alla vackra färger och svamputflykter! =(

(Idag tog det "bara" två och en halv timme att få ihop inlägget mellan Godingens infall och disk samt plockande, Mamman har svårt att bara göra EN sak åt gången... =) )

1 kommentar:

BP sa...

Nu är jag genomsvettig (mentalt alltså) efter att ha läst ditt inlägg. Du måste verkligen vara Superwoman för att klara av allt du skriver om...

PS. Bilderna är enastående, hur du nu hinner med dom också... DS