Vi har inte gjort ett endaste dugg mer än masat oss runt i lägenheten, ätit frukosten i soffan (middagen i köket dock), tittat på tv, suttit framför datorerna... Jag har knappt ägnat barnen mer uppmärksamhet än det allra nödvändigaste. De har fått mat, hjälp då de bett om det och vi har dansat lite men inte en enda aktivitet på schemat. Vi har inte målat, inte degat med lera och inte varit ute i friska luften.
Tyvärr så är det svårt att gå ut när femåringen (nästan fem i alla fall) hostar hela tiden.
Men jag får inte dåligt samvete, jag är ingen usel mamma bara för att jag inte är superpedagogisk och ordentlig hela tiden. Jag är en bra mamma, jag är den bästa mamman i hela världen, för mina barn.
Det är otroligt underligt att det hela tiden mammor ska jämföra sej, ja det är oftast mammor... Eller det är nog alltid mammor som ska vara så präktiga, jag tror inte alls att pappor bryr sej på samma plan. Visst är det underligt att man som kvinna knappt kan vara hemma med ungarna en hel dag och bara slappa, skita i disken och ha tv-spelsmaraton, men som man närapå bli klappad på axeln i samma situation för att man varit hemma med sina barn?
1 kommentar:
Du och barnen njöt av slappardagen. Härligt, precis så ska det vara. Man måste inte slå knut på sig själv och "framkalla" aktiviteter hela tiden (har några varnande exempel på jobbet). Varför inte chilla en stund.
PS. Killar gör det hela tiden: det kollar datorn, Iphonen med mera simultant med att vara "barnvakt". Å då har killar ine ens simultankapacitet alltså. DS
Skicka en kommentar