Plötsligt och helt oväntat lägrade sej lugnet. Pappan (som är på besök) tog med sej ett barn och gick ut, två barn hamnade i badet och två befann sej i ett av sovrummen samtidigt som Lillen sov.
Mamman var fruktansvärt sugen på den där ensamma, ynka, pyttelilla glasspinnen som låg i frysen så hon begav sej till köket. Plockade fram glassen ur frysen, öppnade den försiktigt, försiktigt för att inte prasslet skulle locka till sej en hord av barn och satte sej vid bordet med en elloskatalog.
Efter ungefär fyra sekunder kom två gossar inrusande i köket och hade en miljon saker att berätta. Mamman stack snabbt som ögat in glassen under bordet och svarade snabbt på barnens frågor och försökte på olika sätt att locka ut dem ur köket medan glassen började droppa ner på Mammans ben.
När så pojkarna äntligen begav sej iväg på nya äventyr så rann det en vit, kladdig strimma ner för Mammans vänstra ben. Mamman slickade snabbt bort det smälta på glasspinnen och krånglade vant fram en tvättlapp ur förpackningen (som alltid finns nära till hands på grund av tvättlappsberoendet som Mamman utvecklat de senaste sex åren) och torkade sitt ben.
Sen pustade hon ut, satte sej tillrätta och förde glasspinnen till munnen och precis då vaniljen nuddade läpparna så skrek det ifrån badkaret. "Jag vill gå UPP!" Detta ledde naturligtvis till gråt och tandagnisslan från spjälsängen och vidare till att Mamman fick äta glassen i två tuggor med "brainfreeze" som direkt följd.
Nästa gång ska Mamman se till att det finns ett helt paket glasspinnar hemma!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar