Sista dagen

För tredje året i rad börjar årets sista dag med en underbar soluppgång!

För första gången på många år slipper Mamman och barnen fira nyår ensamma! =D

För första gången någonsin firar inte stora dottern nyår med familjen (och det dröjer nog många år innan hon gör det igen tyvärr). =( Antar att hon kommer få en härlig kväll/natt med sina kompisar, men Mamman tycker det är liiite jobbigt att hon ska springa ute på stan till två inatt. Måste ungarna växa sååå fort?

Sista dagen på det gamla året. Ett turbulent och jobbigt år i Shannaras värld...

Den Shannarianska familjen har haft ett tufft år, bara att vara ensam med sex barn för det mesta är tufft, men det här året började med att jag hamnade på sjukhuset i sex veckor. Första veckan svävade jag mellan liv och död, nedsövd på IVA. Min minsta son hade inte ens slutat amma när ambulansen hämtade mej.

På sex veckor fick mina barn träffa mej (och jag dem) tre gånger och väl hemma orkade jag inte med något. Jag var tvungen att träna mej på att gå igen, att klara av att sätta på mej mina kläder själv.

Allt detta på grund av en liten bakterie som fått fäste i mitt ben, en så kallad mördarbakterie, som "käkade" på vävnaden i min kropp.

Jag hann komma hem lagom till mellanpojkens sjuårsdag i mars (den bästa presenten han någonsin fått bedyrade han mej och tittade knappt åt sina presenter).

Kort därefter blev vår ena katt sjuk och var tvungen att avlivas... Att se sin fjortonåriga dotter sitta med sin katt i famnen då hon somnade in och snyfta fram "Min bebis, min bebis dör" mellan tårarna var det värsta jag varit med om i hela mitt liv och bilden är för evigt etsad i mitt minne. (Flera otursamma saker har sedan följt oss på vår färd genom året.)

Efter tio månaders sjukskrivning har jag börjat jobba lite och två kvällar i veckan hämtar mina största barn sina fyra småsyskon på "dagis" och fritids, aldrig (nästan) klagar dom trots att de måste hjälpa till så mycket.

Jag hade lovat mina barn en fin jul, med massor av julklappar. Tyvärr slog oturen till igen och alla besparingar gick åt till att laga bilen som vi måste ha då vi bor ute på landet, långt ifrån närmaste stad och ett par mil från närmaste högstadieskola. (De var ändå överlyckliga över det de fick och dessutom fick de ju drömklappar av mormor och morfar.)

Tack och lov överlevde Mamman, barnen är friska och året har innehållit en hel del glädjeämnen också! ;) (Som alla mina trogna läsare vet...)

Ha en alldeles underbar sista dag på (skitåret) 2011! ;)