Flykten från hönshuset

Att fly från det "hönshus" som Mammans hem just nu blivit är inte det lättaste alltid.

Mamman, vanan trogen, satte igång att klä barnen en hel timme innan det var dags att vara på jourmottagningen i Lilla Staden. Tur var väl det!

"Mamma, jag vill inte ha deeen mössan!" grinade tvååringen efter att Mamman plockat fram varenda huvudbonad ungen äger...

"Nä mamma mbilo tann jjälv" konstaterade Lilleman då Mamman påpekade att skorna hamnat på fel fot och stegade ut i gången och tjurade (fortfarande utan ytterkläder).

Pojkarna klädde sej i alla fall snällt och rusade ut på gården, men det betyder naturligtvis INTE att de snällt sätter sej i bilen!

När Mamman väl fått in fyra små troll i bilen så var alla svettiga och tre av fyra barn tjuriga... Klockan var dessutom alldeles för mycket, inte ett hinder fick finnas på vägen om skaran skulle hinna fram i tid!

Tack och lov så var det varken traktorer eller "gôbbar med keps" ute på vägarna idag. Till Jourmottagningen kom vi och efter fem minuter hade läkaren konstaterat sprucken trumhinna i ena örat och en kraftig inflammation i andra örat (det örat har ungen inte ens klagat på) och påpekade att det i värsta fall kunde brista under natten.

På apoteket tog det sedan desto längre tid, men Mamman lyckades hämta ut både sonens och sin egen medicin åtminstone.

Därefter gick färden vidare, mot målet som Mamman under ett svagt ögonblick lovat sin gråtande unge under natten (och som Syster lovat MiniBatman och Stora Brorsan) skulle besökas.

Med bilen full av McDonaldsmat (det blir en del till sju ungar, tre systrar och en bunt karlar) hamnade vi till slut i Systers nya hus (som snart är helt färdigrenoverat) där maten mottogs glatt... Nästan i alla fall... Det skulle ha varit glatt om stället för en gångs skull lyckats få ihop en helt korrekt order... Ungarna var i alla fall nöjda, men Mammans systrar fick fara tillbaka och byta ut sina hamburgare mot de beställda fiskburgarna! (Tyvärr så lät de bli att skälla, det borde de ha gjort... Det kostar ju både tid och pengar när de håller på och gör fel hela tiden!)

Vem behöver köksbord när man kan sitta på det nylagda golvet? Stora Brorsan berättade stolt att han minsann hjälpt till att lägga det innan Mamman och gänget dök upp. Duktig mammas pojk det! ;)

Väl hemma kördes det vanliga söndagskvällsrejset. "Plocka bort leksaker-duscha/bada-vattna blommor-kika lite på tv-kvällsfika-julkalendern-borsta tänder-läsa saga-rejset".

Nu ska Mamman alldeles strax krypa ner mellan sina sköna lakan och hoppas att hon får sova gott en natt. Sexåringen gnällde lite över det andra örat förut och fick lite panodil så nu hoppas Mamman att penicillinet hinner börja verka innan värkmedicinen slutat. =)