Mamman försökte ge honom bröstet, som straff för att försöka mata en tät-i-näsan-bebis fick Mamman två stora hack i bröstvårtan och en blodfläckig säng.
Mamman försökte trösta, prata, smeka, vandra runt, ignorera (vilket hon klarade i ca: 90 sekunder), ge välling, ge andra bröstet (mot bättre vetande, den gick det inte hål i tack och lov), göra gröt, muta med majskrokar fram till två. Då hade bebisen ingen röst kvar.
Stående i Mammans knä somnade han, Mamman slumrade till sittandes i skräddarställning och rasade närapå ur sängen. Då lade hon ner bebisen, som genast började skrika igen.
Mamman var förtvivlad, vad skulle hon ta sej till? Ur förtvivlan föds ibland bra idéer fram. Mamman satte bebisen, vänd mot sej, i bärselen och pallade upp alla kuddar hon kunde hitta längst in i sängens hörn. Så satt de sen och sov till halvsex på morgonen.
Med lite sömn i kroppen så finns det en hel massa att irritera sej på. Små skitsaker blir stora som hus!
Morgonens irritationsmoment var följande i Mammans värld:
- Det är vackert med snövita träd, men nu vill vi ha vår. Till Mammans stora sorg hade världen täckts av ett tunt vitt puder.
Varför står det en bag med kläder i vardagsrummet? Hur länge ska den stå där? Mamman har ingen lust att ta reda på efter alla andra! (Väskan har stått där ett par veckor eller så, men Mamman har inte brytt sej innan idag... hmm?)
Någon har tryckt in en kabel mellan lådorna som Mamman stått och sorterat i bokhyllan. Idiotiskt!
Nåväl, efter att Mamman kommit ut i friska luften, lämnat ungarna och tagit en kort promenad så är hon på banan igen (en rad choklad och en energidryck har nog gjort sitt till också).
Det var inte ens irriterande att kameran suger att fota fåglar med.
Den lyckades i alla fall ta en rätt bra bild av den vilsna, något dammiga nyckelpiga som vaknat till liv inne i lägenheten.
1 kommentar:
Du måste ha sovit som en kratta om du satt. Tänk om alla mammor sa upp sej, ingen annan skulle jobba under deras förhållanden!
Skicka en kommentar