Jag anser att allt man gör är ett val. Man styr sitt liv genom alla sina val.
När man vaknar på morgonen kan man välja att gå upp eller ligga kvar, man väljer kläder, man väljer om och vad man ska äta och så vidare.
När man gör sina val så väljer man även följderna eller konsekvenserna av sitt val. Väljer man att inte gå till skolan så får det ju en konsekvens, väljer man att gå så blir följderna mer positiva.
Många säger att de inte har något val, eller hade, men det är också fel. Man har ALLTID ett val. Upptäcker man att man är gravid så väljer man vad man vill göra, har graviditeten gått för långt för en abort och man absolut inte vill ha barn så adopterar man bort det till någon som har valt att skaffa ett barn, men inte kan på naturlig väg.
Jag anser också att om man är utbränd, har kört sej totalt i väggen och bara stirrar rakt fram, oförmögen till handling en dag då man slår upp ögonen så är det också ett val man gjort.
Man har inte aktivt valt att bli kraschad mentalt, MEN de val man gjort på vägen som lett till att livet blivit sådant har man aktivt gjort själv. Utbrändheten är sedan en konsekvens av handlandet, en följd av alla felaktiga val (som förmodligen kändes rätt då man gjorde dem) man gjort.
Jag menar inte att nedvärdera mamman som har ett barn som hon valt att behålla trots att hon inte ville ha det, förmodligen och förhoppningsvis växer kärleken fram. Jag menar inte heller att jag ser ner på de som slitit ut sej och råkat ut för härdsmälta i hjärnkontoret, istället beundrar jag de som drivit sej själva ner i djupet och sen klarar av att ta sej upp igen även om vägen är lång. Jag beundrar dem som väljer att kämpa och som väljer att de vill ha sitt liv tillbaka.
4 kommentarer:
Hej Shannara!!!
Jag håller med dig till en viss del med val som man gör här i livet.... Men jag tycker att det där med utbrändhet, det är inget val.... det är väl ingen som vill bli det??? I dagens samhälle kan jag förstå folk som blir det. De jobbar 100% har hem. barn, du vet ju hur det är att få i hop dagen med 6 barn..... och du går hemma. Tänk om du hade ett heltidsarbete på det och sen skulle du fixa allt det du gör på dagarna.... i bland känns det inte som 24 timmar på dygnet är nog.....=( Men i bland har man inget val och i bland känner man det inte förns det är försent..... Jag har nämligen vart där själv.... och det önskar jag inte min värsaste ovän...... Jag valde inte att bli det. Jag var tvungen att jobba, sköta hem och barn..... där har man tyvärr inget val. Kram ps. jag älskar din blogg
Jag visste att det här skulle kommenteras och jag vidhåller att man har visst val. Ibland får man välja bort vissa delar.
Men det är klart att ingen vill bli utbränd, men det är ändå de val man gör som gör att man hamnar där.
Nu vet ju inte jag hur din situation såg ut, men är man trött så måste man inte städa, jobbar man så tillbringar man inte lika mycket tid hemma vilket gör att man inte har lika mycket att ta reda på hemma som man har då man är föräldraledig.
Så jag anser visst att man har val när det gäller barn, hem och jobb (även jag har jobbat och varit ensam med små barn). Det beror på hur man sköter barnen och hemmet samt hur mycket man tar på sej på jobbet.
Och jag vet också vad utbrändhet vill säga. Jag har mer än en erfarenhet av det.
Och som sagt, valen kanske inte alltid är medvetna och det är just därför jag vill lära mina barn hur de kan välja för att må bra, för att de inte ska hamna i t.ex. utbrändhetsträsket.
Kram och kul att du gillar min blogg!
Njae kan nog inte hålla med. jag har inte valt min fobi.
Det har du säkert inte gjort, men det är du som väljer hur du ska tackla den och hur (och om) du vill bearbeta den. =)
Skicka en kommentar