söndag 5 juni 2011

Vattenplask och Dansband

Gårdagen började lugnt. Mamman plockade lite medan Pappan tog med barnen ut. Efter lunch började dock den välkända melodin ljuda i det Shannarianska hushållet. Ni vet den som går:

"Mamma, kan vi? Mamma får vi? Mamma, jag vill! Mammamammamammamamma NUUUU!"

Den här gången handlade det om vattenspridaren och med tanke på värmen ute så fick de sin vilja igenom redan vid första förfrågan, undrar varför tjatet fortsatte då? Kanske skulle Mamman varit snabbare? Fällt ut vingarna och flugit från balkongen för att sen sonika krascha rakt igenom garagedörren och därefter kasta vattenspridaren likt ett spjut ut på gräsmattan på fyra sekunder blankt! ;)






Rätt som Mamman satt där på en stol i solen och kikade på sina små galna huliganer som frivilligt kastade sej genom de iskalla strålarna så ringde Goa K och sa att Mamman skulle med på förfest i en annan håla. Mamman ropade på Pappan och frågade om hon kunde få lov att fly fältet ett par timmar tidigare än vad som varit uppgjort från start. Klart att Mamman fick det och på blott en kvart hade hon lyckats med konststycket att bli både fräsch och få på sej rena kläder. =)

Hon hann till och med fotografera ett par "packade" bin innan hon tog sin kasse och "hoppade" in i bilen som dök upp.


Bilen innehöll, förutom Goa K, hennes ex-mans två fastrar. Färden gick till Segmon och något folkrocksjippo i parken där.

Då vi klev innanför portarna kunde vi konstatera att rollatorerna härskade på stället och medelåldern var typ 75 år. Jippie, party med PRO. ;) Det funkar det med... =) Allteftersom klockan blev mer så dök där upp fler och fler personer i vår ålder och yngre. Orsaken till detta var det sista bandet som spelade. "In me head" kallade de sej och härstammade från den stora metropolen vars ortsnamn betyder bajs, nämligen Grums. De var faktiskt riktigt bra och vi hade det bra trevligt!!!

Från ett udda ställe till ett annat. Efter "In me head" så slängde vi oss i bilen och for tillbaka till hålan där, för första gången på många år, Hasslerudsparken öppnade upp sina portar och bjöd upp till dans (sen är ju inte direkt Fernandoz några favoriter i min värld egentligen). Hålan hade gått man ur huse (och dragit med sej en hel massa andra folk med), det vimlade av bilar, folk (gammal som ung) och både musiken och skratten hördes lång väg.

Mamman hittade hem när klockan var runt ett efter en härlig kväll. Hemma sov alla små barn och Pappan gott, de stora härjade i sin egen värld. ;)

Tack K och fastrarna för sällskapet!

Inga kommentarer: