På ronden denna förmiddag kom läkaren in, tillsammans med sköterska och undersköterska. Benet packades fram under sina sammanlagt fem lager av vadd, bandage och tuber. Därefter lyftes plåstren på framsidan av, läkaren nickade belåtet och beordrade stygnborttagning. Sen kollades såret på baksidan. Läkaren klämde, Shannara skrek till. Läkaren körde in en tops för att ta en odling, Shannara bet sej hårt i läppen.
Därefter säger läkaren:
"Jag ser ingen anledning till att du ska stanna kvar här. Du kanske inte åker hem imorn, men sen så."
Shannara blev först glad, men sen kom funderingarna...
Hur tar jag mej hem utan att belasta låret?
Kan jag ta mej upp för alla trappor?
Hur ska jag kunna gå på toa utan handtag?
Hur ska jag klara av att duscha stående i ett badkar (som jag först ska ta mej i) när jag måste sitta ner här för att orka?
Vem lägger om såren?
...och tusen frågor till.
Nåväl, det mesta löser sej om inte Pappan måste ut och jobba. Ta hand om sex ungar fixar Mamman inte än!
Kanske kan det fixas sjuktransport hem så Shannara får ligga ner, kanske finns det någon sorts pall att sätta på badkarskanterna...
Sjukgymnasten kommer i alla fall imorgon för att träna trappgång. =)
Nåväl, de får inte skicka hem Shannara innan stödstrumpan kommit och svaret på odlingen dykt upp... väl?
3 kommentarer:
Nämen oj så roligt samtidigt blir det en sådan där "skräckblandad förtjusning" dvs många frågor.
Förr i tiden (låter som jag är hundra!!) fick man någon form av "hemhjälp". Jag åkte in akut och opererades och då fick jag hemhjälp. Fråga om det finns sådant numera eller fråga om du måste lösa all hjälp själv med hjälp av familj och goda vänner. Det tär ju på krafterna också att hålla på med sådan logistik. Var rädd om dig och kolla upp allt detta. Ställ alla frågor du kommer på i stället för att fundera.
GRATTIS tjejen, du har fixat det där!!!
Angående alla dina funderingar - prata med läkaren- du är berättigad till all sorts hjälp och inte minst hjälpmedel i din situation. Det är inte bara Pappan du ska förlita dig till - han är kanske inte så sugen att ta han om sju ungar ett tag, å det behöver han inte heller.
Så snälla du - gruva dig inte utan gör det du skrev igår: du har lärt dig att be om hjälp. Så gör det!!!
PS. Det är faktiskt bland annat mina skattepengar som ser till att du klarar dig hemma. Å vet du vad - jag kan inte tänka mig ett bättre sätt/bättre person att ge dom till. Lova!!! DS
Du borde få hjälp av hemsjukvården när du åker hem tycker jag. Grattis till all förbättring! :) Jag har följt i tysthet ;)
Skicka en kommentar