Och just som Shannara började känna sej bekväm med situationen. Känna sej positiv, hungrig och nästan glad så måste något rasera det hela...
Vid fyra kom läkaren, bandaget lindades av och man beslutade sej för att byta den genomvätskade omläggningen på framsidan.
Besvikelsen var total när det konstaterades att alla stygn släppt sen igår (och nu är det ju längesen det broderades ihop) och såret dragits isär mellan en till två cm. Det suger!!!
tisdag 8 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Har sträckläst. Var inte ledsen Shannara - sviterna av sådan sjukdom har många downs. Å efter varje down följer det alltid ett up. Inte lätt att tänka så, jag vet men ändå.
Tänk på att du nu kan göra precis vad du vill i ditt eget rum utan störande grannar, du får lite extra motion och att det går åt rätt håll. Kram
Håll ut! Det kommer bättre tider.
Skicka en kommentar