Den ena dagen är den andra lik

Efter en usel natts sömn så hasade jag mej iväg på toa vid halvåtta. När jag kom tillbaka till mitt rum och skulle knöla ner mej i sängen igen så stod där en människa och slet ur alla sängkläder, jag fick nöja mej med att sitta i stolen bredvid.

Sen gick det i ett... Frukost, dusch, läkare, en timmes omläggning av benet och sjukgymnast. Vips var klockan tolv och lunchen serverades. Gjorde därefter ett tappert försök att vila, men jag hann inte innan mina älskade "päron" stack huvudena innanför min dörr.

Efter lite prat så gav vi oss ut på promenad. Idag klarade jag av att gå till sjukhusets bibliotek, vilket är dubbla sträckan av vad jag gått förut! =) Sen fikade vi, mamma hade gjort äggmackor, men jag var fortfarande mätt på lunchen så jag orkade tyvärr inte äta min macka.

Efter att mamma och pappa lämnat sjukhuset så försökte jag vila igen. Det blev mest ett enda två timmar långt vändande och vridande i halvdåsande tillstånd. Trött på sjukhussängen, trött på ömma höfter och öm rumpa, trött på smärtorna i benet, trött på sjukhusmat... Men jag är glad att jag är trött på allt... Det kunde jag ju inte varit om jag inte överlevt! ;)

Som ni ser så är den ena dagen den andra lik...

Min bil hade i alla fall gått igenom besiktningen idag och hemma verkar Pappan numera ha stenkoll och när jag pratade med honom idag så rullade han köttbullar!!! Känner mej lugn och glad över att allt verkar gå så bra.