tisdag 22 juni 2010

Den perfekta familjen

Såhär på morgonkvisten *gäsp* sitter jag och läser i en tidning.

"Det våras för barnvakten" står det på ett ställe... Det står att många föräldrar står i kö för en proffsbarnvakt, en person som kan hämta på förskolan tre och hjälpa de större med läxor. Vidare är det uppspaltat hur man hittar en bra barnvakt och vilka tecken det finns på en dålig sådan.

Ni får ursäkta, MEN varför ska man arbeta ännu mer för att ha råd att betala någon annan så att den personen får kvalitetstid med ens barn? Är det inte mer logiskt att sluta tidigare och vara hemma själv? Man har faktiskt rätt att gå ner i arbetstid tills att barnen fyllt sju. Utnyttja det och få en gnutta mindre i lön istället för att betala någon annan!

På samma sida kan man i en liten ruta läsa att den amerikanska journalisten, Karin Peterson, har räknat ut att vi skulle behöva ett dygn på 54 timmar för kunna följa alla expertråd om hur man lever ett bra liv!

Man ska jobba, vara aktiv med sina barn och sin familj, träna, laga bra mat, vara ute i naturen, ha egentid o.s.v. Hur överlevde alla förr? För ett par generationer sen? Då man inte jobbade ihjäl sej och försökte vända in och ut på sej för att behaga alla andra och för att det ska se ut som om man har den perfekta familjen.

Vad är egentligen en perfekt familj? Vem har den perfekta familjen?

Jag tycker att min familj är perfekt! Men frågar man andra så anser de förmodligen inte att den ser perfekt ut. Jag bor själv med alla ungar, båda papporna bor knappt sju mil bort - Perfekt skulle förmodligen i vissa ögon vara att ha alla barn med EN pappa som man lever ihop med. Jag bor i en lägenhet och barnen får dela rum - Det perfekta för en stor del av befolkningen vore antagligen ett hus och färre barn. Men jag skulle inte vilja ändra på något, min familj skulle ju inte vara som den är utan det som har gjort den till vad den blivit!

Inga kommentarer: