Tonåringen gnällde inte EN enda gång innan hon rusade till bussen. Den stora grabben tillbringade morgonen med att springa med en telefon tryckt mot örat, babblandes och skrattande, vilket brukar vara tonåringens uppgift. Min stökiga lillpiga stod och bäddade sängen medan minstingen låg bredvid storebror (som fortfarande har ont i örat) och klappade honom på huvudet. När vi sedan skulle gå så såg sjuåringen till att Lilleman fick på sej både skor och jacka.
Mammahjärtat växte så det nästan inte fick plats i bröstet längre! <3<3<3 Älskade underbara ungar!!! <3<3<3
1 kommentar:
Jag tycker faktiskt att dina barn är otroligt väluppfostrade och verkligen försöker "avlasta dig". De beter sig ansvarsfulla och det "hjälper nog" att de ser att dera mamma inte är helt återställd.
Du har schyssta ungar tjejen!!!
Skicka en kommentar