Vem mår bra av tjat?

Ännu en dag på hemmaplan har nått sitt slut. Barnen börjar bli varma i kläderna och smekmånaden närmar sej sitt slut... ;)

Har idag lyckats ta mej till sjukgymnasten i lilla staden för att göra upp en plan om hur jag ska rehabiliteras, som det så fint kallas. På måndag ska jag dit igen för att pröva ut ett program som är anpassat efter mej sen blir det träning i deras styrketräningshall tre gånger i veckan! Hårda bud! Härligt!!!

En tur ute med ungarna resulterade i eftermiddag i egen habilitering för det psykiska välbefinnandet...

Synd bara att min kamera har sett sina bästa dagar. Bilderna blir oskarpa, gryniga eller rent förjävliga... Inte alls så som jag vill ha dem och är van att de blir.

Närmare femton grader på kvällskvisten och ett ljus som varar längre och längre på kvällarna gör barnen fulla av spring och energi. Mamman har kapitulerat för detta faktum och insett att det är lika bra att skjuta på nattningen en timme eller så, för allas välbefinnande (vem mår bra av tjat?).

Ps. Såret på baksidan av benet har äntligen slutat vätska vilket innebär att jag inte längre styrs av såromläggningen för att ta en dusch, jag kan duscha hela dagarna om jag vill! Snart kan jag lägga mej i ett efterlängtat bad också (måste bara träna på att ta mej upp från liggande ställning i ett badkar först ;) ). Ds.

Det enda som jag saknar just nu är att få prata lite med Pappan...