Vårkänslorna yttrar sej på lite olika sätt

Jag är så trött på att mitt ben aldrig tycks bli bra! =( Återbesök hos läkaren på infektionskliniken idag (skulle vara där 10,00 och fick komma in 11,00 första gången). Efter att ha tittat och klämt på mitt ömma ben såg läkaren aningens rådvill ut och bad att få konsultera sina kollegor på kirurgen. Visst sa jag och fick vänta och vänta och vänta igen.

När hon sedan klämt ytterligare på benet och instruerat mej i hur viktigt det var att jag skulle komma in akut om jag får feber, rodnaden öknar eller svullnaden blir värre så förklarade hon att de misstänker att det är lymfvätska som samlas i benet istället för att dräneras bort på naturlig väg... Även operation nämndes och jag skulle få ytterligare tid för röntgen (ultraljud) och läkarbesök. Jag vill inte mer, ska hela året bli förstört?

Nåväl, väl hemma igen så hann jag fotografera lite blommor (och bli på bättre humör), bäst att passa på innan de vissnar. =) Mammans vårkänslor på topp!



Eller ja, nästan bara blommor i alla fall. ;) (Förlåt sms:et, om du nu fortfarande har koll på mitt liv trots att du inte längre hör av dej på annat vis ;) )





Eftermiddagen och kvällen tillbringades utomhus (efter att ett lass pannkakor passerat ner i alla magar) för samtliga familjemedlemmar. Bäst att passa på när solen steker!

Vårkänslorna yttrar sej på lite olika sätt. Vissa plockar blommor och sopar...

...andra gungar mössan på sned och skrattar så det skvillrar...

...medan en del helt enkelt plockar bort stödhjulen på cykeln och trampar iväg som om han aldrig gjort annat i hela sitt liv! Mamman blir lika stolt varje gång, alla ungar har gjort samma sak. Är man redo så är man!