Så blev det dags för GLASS!!!
Ungarna ställde sej och tittade på de olika sorterna medan jag ställde mej i kön, då och då pilade ett av barnen bort till mej och frågade om hur många kulor de kunde köpa och vad sorterna hette. Lillen började gnälla i vagnen, dags för mat...
Så blev det min tur och jag nickade bort mot glassen och sa att vi skulle köpa glass. Då fick jag veta att jag skulle betala först.
"Betala först? Jag har fem barn som står därborta och ska välja glass, en hungrig bebis i vagnen och inte ens jag har bestämt mej för vad jag vill ha än"
"Ja, ni får betala först..."
Så jag ropade på barnen, de kom och jag frågade vad de ville ha. Alla ville prata samtidigt och Lillan började gå runt, runt på kanten till gatuprataren som stod framför "fastfoodstället" som är placerat mellan ingång och kassor till Maxi. En av de två i personalen sa åt mej att barnen inte fick röra skylten så jag sa till min tvååring att sluta.
Barnen blev mer och mer högljudda där vi stod en bit från glassdisken...
"Vad är det för skillnad på strut och våffla?"
"Är det mycket mindre glass i en barnbägare?"
"Jag kanske vill ha tre kulor i min glass, men det beror ju på smakerna."
"Varför måste vi bestämma nu? Jag vill ju se vad det finns innan jag vet hur mycket jag vill ha."
Jag undrade igen om det inte gick att betala efteråt? För hur lätt är det för en tvååring, en fyraåring och en sexåring att veta vad de vill ha och hur mycket innan de står vid disken och pekar på låda efter låda? En del av glädjen ligger ju i att få peka på strut eller våffla, att få välja smak och när man dessutom får välja precis vad man vill hur ska man då (i den åldern) kunna bestämma sej innan man vet vilka smaker som finns?
Men nej, absolut inte...
Vid det laget kokade jag och förklarade så lugnt jag kunde för barnen att vi får köpa glass någon annanstans varpå sexåringen började hoppa och skrika, tvååringen och fyraåringen började gråta, elvaåringen svor och trettonåringen flippade ur totalt (och de som känner henne vet att det inte innebär lite precis)... Samtidigt skrek Lillen efter mat i vagnen.
Jag skrek åt barnen att vara tysta, ja, jag skrek... När det blir kaos så måste de lugna sej och jag skäms inte över att höras om jag måste!
Sen sa jag, högt, så att halva Bergvik hörde mej att med så här idiotiska "regler" så hoppas jag att försäljarsiffrorna dalar. Maxi (ja, hela butiken, även om inte fastfooden har samma ägare) har nu förlorat mej som kund. Jag förklarade högt och tydligt för barnen att vi köper vår glass på ett mer SERVICEINRIKTAT ställe.
Barnen lugnade sej då vi kom till bilen, Lillen fick mat och sen for vi till "våran" ICA-affär här i hålan. Eftersom resan hem tar sin lilla tid så kom vi precis då de började låsa dörrarna, men trots det fick vi komma in och ingen klagade då barnen trängdes vid glassdisken och valde glass. När vi äntligen betalade (efter stängningsdags) så tog personalen i kassan mot oss med ett leende på läpparna... Lika trevlig som all personal alltid är där!
Om jag nu bara kan förmå handlaren i byn att beställa hem "rätt" sorts jordgubbssylt så ska jag aldrig handla någon annanstans! ;)
Kom ihåg att om ni någon gång har vägarna förbi hålan så kika in på Vikinghallen och hejja! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar