Skolavslutning i moské?

Igår läste jag något om det här med att ha skolavslutning i kyrkan. Att det är diskriminerande mot folkgrupper och hit och dit...

Jag försöker se det från lite olika håll...

• Skolavslutning i kyrkan är tradition och under de åren jag har levt har det inte handlat mycket om kristna tankar. Det har varit tjo och tjim, sång och tacktal, trummor och elgitarrer. Vare sej mina egna skolavslutningar eller barnens har på något sätt känts kristna.

• Samtidigt så brukar man ju säga att traditioner är till för att brytas och livet varar inte för evigt så det kan vara kul med något nytt.
  

• Men kyrkan tillhör vårt kulturarv och jag tycker att det är viktigt för alla att veta vad kyrkan står för även om man inte tror på det. Jag tycker det är lika viktigt att barnen får lära sej om andra religioner och att de får veta att man tror på olika sätt och att det ska accepteras och respekteras. Jag anser INTE att det är kränkande att fira skolavslutningen i kyrkan då den, så som jag upplever det, mest används av praktiska och traditionsenliga skäl.
  

• Om det finns andra större lokaler där skolavslutningen kan tänkas ske så är det ju perfekt. Kanske en moské för omväxlings skull, eller varför inte ett museum. Här i hålan så är det inte överflöd på stora lokaler vilket även det gör kyrkan till ett naturligt val.

Tänk på debatten för några år sen om att man inte fick sjunga nationalsången på skolavslutningen eftersom det är rasistiskt. Helt sjukt i min mening. Hur kan man vara rasist för att man hyllar landet man lever i? Tänk om vi skulle åka till ett annat land och gnälla om att de är rasistiska som sjunger om sitt land?

Mina barn har inte fått lära sej Nationalsången i skolan, det var något av det första vi fick lära oss och varje år sjöng vi den på skolavslutningen och på "Svenska flaggans dag" (numera Sveriges Nationaldag).

Var finns vi-känslan här i Sverige? Varför vågar vi inte visa att vi älskar vårt land? Vi lever faktiskt i ett vackert land, ett land att vara stolta över! Och vi kan gärna dela landet med andra kulturer och traditioner, men bara för det behöver vi inte gömma våra egna värderingar, traditioner eller vårt kulturarv.

När jag gick på högstadiet hade vi två tjejer från Iran i klassen. De brukade säga att det var kul att bo här i Sverige eftersom de nu hade två länders traditioner att ta vara på. De firade våra OCH sina högtider. Det tycker jag är en bra lösning!

Sträck på ryggen, le mot varandra, var nöjda med det vi har. Sluta upp med avundsjukan och smusslandet bakom varandras ryggar. Livet är för kort! En vacker dag sitter man där och upptäcker att de dagar som passerat var det liv man fick.