Solen sken och fälten börjar bli gula, av maskrosor! Fast det är fint det med. Från gula fält till Jordgubbslandet var språnget i tanken inte särskilt långt. Puddeludding ville veta var "Jordgubbslandet" som vi ska till i sommar ligger. Han undrade även hur alla människor såg ut där och om de bara äter jordgubbar. Mammas sötunge!
I tre dagar har vi åkt bil nu och Mamman blir nästan mörkrädd och undrar om man ska våga sej ut på vägarna. I fredags höll vi på att fronta med en buss som körde om en mc. Sen så mötte vi 446 bilar (ungarna räknade och konstaterade att folk nog gillar att "samåka") i en kö på mindre än en mils sträcka. Mitt i denna kön mötte vi två motorcyklar som sicksackade sej fram och tillbaka mellan bilarna, de körde alltså om både på utsidan och insidan. Inte konstigt att många ogillar motorcyklister!
Idag så mötte vi den här synen...
...vilket satte igång en vild diskussion i bilen om trafikvett och regler. Lika bra att de lär sej i tid. =)
I stora staden mötte Pappan upp oss på Max och berättade att han på morgonen då han skulle till jobbet först kommit ut till en bil som vägrade starta (köp en renault om du vill gå), sen upptäckt att det var punktering på cykeln, så slutligen blev årets premiärtur på mc:n en tur till jobbet vid sex en grå morgon.
Efter maten var det toadags och då vi stod i kön så konstaterade Snotti att "Det är därinne städarna står" och pekade på en dörr. RQ höll på att skratta ihjäl sej och förklarade att bara städsakerna står i städskrubben och att städarna har hem precis som dagisfröknarna. "Va? Bor inte de på dagis?" utbrast grabben då... Tänk vad annorlunda världen ser ut genom ett barns ögon.
Efter en lyckad tur på köpcentrat (Mamman, bebis och tonåring gick i klädaffärer medan Pappan tog med de andra till mataffären och handlade det Mamman behövde ha hemma) där både Mamman och dottern hittade vad de ville ha och Pappan kånkade ut matkassarna i bilen i förväg så ville kidsen kika på Pappas motorcykel. De fick både titta och lyssna när Pappan for iväg...
Sen masade Mamman och ungarna sej iväg till bilen för att upptäcka att Pappan hade kvar bilnyckeln. GAH! En av ungarna fick ett smärre utbrott och sen gick vi och käkade glass med Syster och hennes lilla familj. =) Nyckeln kom tillbaka och färden hem kunde starta.
Då vi kommit halvvägs så svängde Mamman in till en mack för att väcka ett barn och då kom de andra barnen på att äventyr vore kul...
"Mamma, kan vi inte åka rakt upp här och se var vi hamnar?"
"Jo, men visst, nemas problemas. Vi kör till vägs ände!"
Efter en bit på blandad väg så körde vi över en liten bro, kringelikrokade oss fram förbi lite hus och en fin herrgård (som Mamman ville ta med hem)...
...sen kom vi till en sjö...
...för att vid vägs ände hitta ett utedass?
Då vi vände runt med bilen så fick dottern syn på detta "Önabadet 67" står det.Vände tillbaka och fortsatte hem på stora vägen, men uppenbarligen var inte äventyrslusten släckt utan det blev en annan kringelikrokig väg hem genom skogarna.
När vi kom till hålan så tyckte vi det var lika bra att mäta hur långt det är runt kvarteret eftersom ungarna vill träna inför stadsloppet som går av stapeln den 12:e juni. De tre småbarnen ska springa femhundra meter och kvarteret var lite drygt sexhundra.
Ungarna var hur taggade som helst och ville träna nu genast med en gång bums! Så de sprang ett par varv...
...medan bebis (som snart inte är min bebis mera) fick smaka sin första rabarb...
...han var en aningens skeptisk först, men bestämde sej för att det var smaskens och satt sen och sög och tuggade på den. Mammans smaklökar kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar