Ni vet, jag älskar mitt kaos, meeeen... Ibland, bara ibland så blir det en gnutta för mycket av det "goda".
Man kan ha kaos och man kan ha kaos, det är två helt skilda saker, det vet ju varenda människa! Eftermiddagen igår, natten till idag och morgonen bjöd på båda sorter, tyvärr av lite för mycket av den sortens kaos som inte alls är trevligt.
Vi börjar från början...
Strax före fyra började Mamman sin "hämtrunda" av barn. Snufflan såg alldeles blek ut och klagade över huvudvärk och sa att det varit skrikit i hennes öron hela dagen. Väl hemma satte hon sej i soffan och stirrade rakt fram. Trots att hon fick panodil så blev huvudvärken värre och värre, tillslut tålde hon inte ens ljuset och bara grät (det gör så ont i mammahjärtat när man inte bara kan blåsa bort det onda och göra världen behaglig för sina små kärlekar). Samtidigt så skulle det lagas köttbullar och makaroner, plus att Lilleman hela tiden höll på att somna på köksbordet (Mamman lyckades fånga honom då han ramlade av stolen två gånger).
Efter att de som var sugna på mat blivit mätta så bestämde Mamman att det var lika bra att få de små i säng trots att klockan bara var sex. En kort stund senare kräktes Lillan, inne i deras rum, tyvärr. Mamman fick krypa runt på alla fyra och torka möbler, leksaker, böcker och golv. Lyckades även få ner mattan i tvättstugan som tack och lov var tom!
När söta Snufflan åter låg i sin säng så drog hon en lättande suck och sa att huvudet slutat göra ont och kvart över sex sov hon som en stock! Lilleman somnade också gott och två timmar senare låg även Bröderna Bus i sina sängar.
Pappan kom till hålan efter jobbet för att lägga sej här och sova över natten så att Mamman kunde åka in och hämta tjejerna i Lilla Staden på natten.
När Mamman kom in till Lilla Staden så var det ett glatt, fnittrigt gäng som stövlade in i bilen. De skrattade och pratade i munnen på varandra oavbrutet. Mamman skjutsade hem Goa K:s dotter och hennes "tyska" och fortsatte sen hem där Stora Brorsan fortfarande inte lagt sej utan stod i gången (i mörkret) för att skrämma livet ur sin mor och tjejerna.
Det blev en nattmacka och massa fnitter om dagen som gått. Tonåringen verkade vara den enda som gått tillsammans med ett gäng tyska tjejer, medan de andra grupperat sej svenskar med svenskar och tyskar med tyskar. (En hel massa fula saker har hon lyckats lära sej på tyska också, hon lär sej snabbt och uppenbarligen är det kul att slösa den talangen på att lära sej alla barnförbjudna fraser som man kan komma att tänka på och några till. ;) ) De visade även upp vad de shoppat, jeans, linnen och lite annat krafs. =) De hade haft en underbart kul dag och att Tonåringen är sin mors dotter upp i dagen har bekräftats än en gång. (Ibland beter hon sej så likt mej när jag var i samma ålder så att det är skrämmande, synd bara att hon inte "vågar" vara denna tjej när skolan är "som vanligt". Det är sjukt att det på varje skola finns en liten klick "populära" elever som ska sätta alla osynliga lagar och regler. Utan deras godkännande är man ingenting! Fast det var ju likadant på min tid...)
Vid midnatt hade alla kommit i säng, även Mamman. Den lyckan blev dock inte långvarig eftersom sexåringen fick ett kruppanfall vid halvett och sedan fick en enorm reaktion på medicinen så att han skakade som bara busen ett bra tag.
Sen hann i alla fall Mamman sova i en hel timme innan Lillen ropade. Snabbt som ögat var Mamman där och lyckades stoppa om honom och få honom att somna om på en dryg kvart. Som en Zoombie tassade hon sedan tillbaka mot sängen och trampade på en &#%# legobit. Tony Kornheiser sa en gång "Alla som någon gång gått barfota in i en barnkammare på natten, hatar LEGO". Jag är böjd att till fullo hålla med honom... ;)
Mellan halvtre och halvsju fick i alla fall Mamman sova ostört (hela fyra timmar i sträck är inte fy skam ;) ) innan det var dags att sparka upp Pappan så att han kom iväg till jobbet (tack för att du kom och glöm inte att du måste hit på torsdag och leka taxi igen =) ) och se till att flickorna kom med bussen.
Så var vi då framme vid det vanliga morgonstöket...
Sortera tvätt med ena handen, byta en blöja med den andra, parera när den busiga katten kommer farande, springa runt med vällingflaskor och servera mackor, hinna gå på toa och få kläder på den minsta, dra tre gossar från tv:n, leta efter äpplena (som av någon oförklarlig anledning hamnat i en låda under Mammans säng?), samla ihop skor, väskor, och vantar, ta sej ner till tvättstugan och sen få iväg ungarna innan det är dags för Mamman att tagga ner med en skön promenad i den klara morgonluften.
En härlig promenad blev det och innan klockan slagit tolv så hade Mamman både hängt upp de sista maskinerna tvätt, handlat och fått iväg nya scheman till kommunen för barnomsorgen.
Nu hämtar Mamman andan för att hinna diska, packa badkläder och mellanmål, hitta ett minneskort till kameran och få i sej lite lunch innan det är dags att börja samla ihop barnen en och en halv timme tidigare än vanligt.
Michii ville hemskt gärna hinna till badhuset innan hon åker tillbaka till Tyskland så min söta mamma har tagit ledigt från jobbet så att vi tar oss dit. Dessutom kommer även Minibatman med mormor till sexåringens stora lycka!
En Mamma, en Mormor och åtta ungar! Kan det bli annat än underbart! ;)
(Sist, men inte minst... Snälla håll en varsin tumme för att jag får sova inatt! De senaste tre nätterna har gjort mej till en levande död!)
tisdag 27 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag börjar med tumhållningen redan nu, för säkerhets skull!!!
Herregud vilken natt å det tre gånger om. Förstår inte att du överhuvudtaget kan stå upp. Superwoman var det visst eller hur:-)
Skicka en kommentar