En lång, men härlig dag

Trots en aningens rörig dag så har dagen varit riktigt bra! =) Och trots att Mamman vaknade med en lite olustig känsla i kroppen. Idag är det exakt ett år sedan Mamman kallade på ambulansen och hamnade på sjukhuset där hon genomlevde de hemskaste sex veckorna av sitt liv. Det har satt sina spår både fysiskt och psykiskt, trots att Mamman sitter här och är frisk (bortsett från smärtor och frustrerande muskler) idag.

Mamman började INTE dagen med att bli väckt av väckarklockan eftersom alla barn, utom Tonåringen hade klivit upp klockan sex! Detta trots att de kom i säng mellan halvtio och tio igår kväll.

Nåväl, Mamman skickade in de små till Stora Brorsan och stack till jobbet fem i åtta. När hon var hemma igen strax efter nio så hade barnen vänt upp och ner på halva huset, men det sket Mamman i och serverade frukost.

När klockan närmade sej kalasdags för Snufflan så förvandlades hon till en prinsessa! En prinsessa som stolt klev ur bilen och in på okänd mark med ett litet paket under armen...

På grund av den korta nattsömnen så behövde Lilleman sova middag vilket i sin tur ledde till att Mamman fick massor av härligt frisk luft och sol i en ganska behaglig vintertemperatur som höll sej runt nollan (mer vinter än så behöver det inte bli!).

Turen gick till marknadsplatsen och de gamla marknadsbodarna och när Mamman fick för sej att gå och titta bakom bodarna så fick hon snabbt fram kameran...


...tyvärr lyckades hon inte riktigt fånga scenen i helhet.

Mamman och Lillen hann knappt hem och få till lite lunch innan det var dags att packa in tre små barn i bilen för att hämta Snufflan och fara vidare in till bowlinghallen i Lilla Staden för att lämna av Sjuåringen där i ett par timmar och därefter åka hem till Syster för att fika och sedan lämna kvar Sexåringen hos MiniBatman!

Det var en glad Fyraåring som Shannaras kalastaxi plockade upp ute i skogen, skött sej alldeles utmärkt hade hon också gjort. Och det är väl så det är... Det är när barnen är borta som den goda sidan av all uppfostran kommer fram!

Så, när hela högen for mot Lilla Staden så for de stora barnens pappa hem till dem och på vägen mötte vi dessutom både Syster och hennes bihang i två bilar. Gissa hur knäppt det blev när Shannaras kalastaxi var på väg till dem???

Mamman fick tag i bihanget så han vände och kom tillbaka till deras hus precis när Sjuåringen dumpats i bowlinghallen! ;)

Hemma hos Syster så dumpades resterande barn så fort Syster kom tillbaka och de båda mammorna tog en härligt lagom lång promenad med hundarna. Vi passade på att kika runt lite på huset som Mamman vill köpa... Ska se till att få komma på visning och sen hänger väl det mesta på hur stort lån Mamman kan få till!? (Mamman förutsätter att INGEN annan är intresserad... Haha... In her dreams liksom!)

När Sjuåringen hämtades upp var det med ett stolt leende på läpparna, han hade utklassat de andra på sin bana med 145 poäng! "Bowlingkalas ÄGER verkligen mamma!"

När vi äntligen lämnade Lilla Staden så lade sej mörkret runt oss som en sammetslen filt.

Hemma hann Mamman "tôla" lite med de stora barnens farsa och två pizzor hittade in i ugnen också, en med kyckling, banan, tomat och mozzarella samt en med tonfisk, tomat och mozzarella. Mamman trodde inte det skulle finnas så mycket plats i barnens magar då de stora varit på McDonalds med sin farsa och de små hunnit tryckt i sej både korv, glass och godis på diverse festliga tillställningar!

Nu har Mamman äntligen fått Sjuåringen i säng efter massa mys med bara honom och snart ska jag se om jag kan få de stora barnen att somna innan jag själv faller ihop av sömn.

Snart är det Söndag, njut av dagen!