fredag 25 januari 2013

Fredag den 13:e???

Jo, jag vet att det INTE står fredag den 13:e i almanackan, men den här dagen går nog till historien som en av de mest otursamma i Mammans liv! (Och ja, jag vet att det inte är fredag när inlägget publiceras, återigen verkar det gå troll i Mammans dator...)



När vi vaknade denna morgon till en underbar soluppgång så anade inte Mamman vad dagen hade i sitt sköte. Mamman hann inte sova särskilt många timmar under natten, enbart två timmar för att vara exakt. Lillan hade ju klagat på magont under torsdagskvällen så Mamman flög upp vid varje liten rörelse ifrån barnens rum.

När Mamman väl var på väg att somna till så skrek plötsligt Lillan på Mamman ifrån barnrummet med en ynklig röst. Mamman flög upp, kastade sej ur sängen, hoppade över dammsugaren (varför står den ALLTID i vägen?) likt värsta häcklöparen, gjorde en nittiograders rallysväng in i barnens rum och slet fram en hink som trycktes upp i ansiktet på Lillan.

"Vill du spy?"
"Näää"
"Behöver du spy?"
"Näää"
"Mår du illa?"
"Nääääää!"
"Men, vad vill du då?"
"Jag har ont i benen!"

Jahaja, tänkte Mamman och masade sej ut i köket efter värkmedicin och ett glas vatten. Precis när Lillan låg under täcket igen så vaknade Lilleman och när Mamman lagt sej bredvid honom i hans säng så kastade sej Åttaåringen ur sin säng, frågade vad klockan var (halvtvå) och gick på toa. Så lägrade sej åter lugnet! Vid fyra hittade Mamman tillbaka till sin säng och somnade som en stock! Två timmar senare vaknade ungarna, Mamman var trött, men glad över att ingen kräkts. Hon pustade ut och gick för att fråga Stora Brorsan hur det var med handen, värre svarade han.

Därefter gick morgonen i ett, Tonåringen kom iväg till bussen, Stora Brorsan sjukanmäldes, frukost serverades och samtidigt som Mamman stod i telefonkö ner till läkarstation så var det dags för Bröderna Bus att ge sej av till skolan. Mamman pratade i telefonen, servade barnen med mössor, vantar, frukt och väskor. Tyvärr glömde hon skicka med skridskorna till gympalektionen, båda pojkarna var purkna på sin "lilla mamma" när vi sågs igen nu ikväll. Förlåt!


Vid nio hade både Stora Brorsan och Mamman tagit sej genom hygienspridaren, småttingarna hade fått på sej kläder och ytterkläder. Det var dags att besöka fru doktor!

Dotktor L tittade på sonens hand och gav honom sen en föreläsning i hur viktigt det är att inte skada händerna. Hon berättade en historia om en annan pojke och hon frågade vad Stora Brorsan tänkt att han ska göra när han blir vuxen, då han svarat så frågade hon hur det skulle gå till om han bara har en hand? Så skönt när det inte bara är Mamman som förmanar! ;)

Nåväl, Stora Brorsans hand behövde röntgas vilket innebar en tur till Lilla Staden! Då Mamman inte visste hur lång tid det skulle ta så lämnade hon in en husnyckel på jobbet så att Tonåringen skulle kunna ta sej in om hon kom hem först. Därefter lastades småttisarna och Stora Brorsan in i bilen (som Gud glömde) och resan gick till sjukhuset i Lilla Staden.

Efter en knapp halvtimmes väntan så blev handen röntgad och sen var det bara att sitta ner i väntrummet medan bilderna skickades till en ortopedläkare i Stora Staden som kikade på dem. När det var gjort så ringde han till remitterande läkare, det vill säga Doktor L i Lilla Hålan som i sin tur ringde upp röntgenavdelningen i Lilla Staden. En sköterska kom ut till Mamman med telefonen och Doktor L förklarade att Stora Brorsan hade brutit ett ben i en led i handen och att han därför måste vidare till ortopedakuten i Stora Staden för att gipsas (tur att Mamman lämnade en nyckel på jobbet).

Mamman lovade barnen McDonaldskrubb på väg till Stora Staden och alla var nöjda och glada då de satte sej i bilen. Mamman ringde mammsen som lovade att pappsen skulle ta med Bröderna Bus ut i djupa skogen då han slutade jobbet (Mamman behövde bara ringa till deras skolor så att de meddelades att de skulle gå till morfar på jobbet när de slutade skolan).

Medan Mamman pratade med sin älskade mor så började batterilampan i bilen lysa, Mamman svor en lång ramsa, samtalet avslutades och Mamman ringde Pappan som naturligtvis undrade vad han skulle kunna göra åt det borta från långt bort där han bor och jobbar. "Trolla!" svarade Mamman, "Om jag kunde..." svarade Pappan. Mamman rullade vidare med bilen genom Lilla Staden (samtidigt som varningslampa efter varningslampa tändes) och undrade vad hon skulle ta sej till. Radion dog, ljusen slocknade, blinkersen slutade fungera. Mamman var i upplösningstillstånd, tårarna var nära. Hon ringde upp Kusinpappan och undrade om han var hemma, det var han inte, men syster Kusinmamman var så Mamman rullade sakta dit och hann precis fram innan bilen dog helt. Ungefär samtidigt kom Kusinpappan hem med sin nyservade bil.

Kusinpappan lånade sen ut sin bil till Mamman och Stora Brorsan samtidigt som han erbjöd sej att ta hand om småttisarna tills de var tillbaka från Stora Staden.


Efter ett par timmars väntan så fick Stora Brorsan äntligen handen gipsad och därefter gick färden tillbaka mot Lilla Staden. Kusinpappan hjälpte Mamman att skruva ur batteriet ur bilen så att hon kunde ta med det hem och ladda det (så att förhoppningsvis bilen går att köra till närmaste verkstad till veckan). Småttisarna hade haft superkul och ville inte alls följa med hem, men tillslut så gav de upp och satte sej snällt i Kusinpappans bil (som Mamman får låna till på söndag).

Samtidigt som Mamman kom hem så kom även mormor med Bröderna Bus, supertajming!
  

Bröderna Bus hade bakat ihop med mormor så det serverades nybakat bröd till kvällsfikat. Mums fillibaba! Båda pojkarna var jättenöjda med dagen, det var det roligaste de gjort på en hel evighet!


Så kom kvällen, Mamman pustade ut. Saker och ting kan alltid vara värre! Så länge hon har alla sina ungar i behåll så kan resten gå åt helvete utan att världen rasar samman!
  

Fredaxmys framför "Gladiatorerna" och "Farmen" med hela skaran - UNDERBART! Halvelva var dagen slut för de fyra små, snart sover nog de stora barnen också. Mamman känner sej som om hon blivit överkörd av en ångvält! Dags att ta kvällen!

Sist, men inte minst - TACK älskade mamma och pappa för hjälpen med pojkarna och för att de fick en härlig dag! Tack bästa Kusinpappan för lån av bil och barnvaktande! Jag är glad för att jag har en så stor och underbar familj! <3 p="">

2 kommentarer:

BP sa...

Åh Herregud Shannara! Förstår att den dagen rankas som en av de värsta i ditt mammaliv. Det där med ketchupeffekt är totalt överskattat kan du säkert intyga du också!
Å vilket paket J fick då! Suck där också. Å vilken konstig "ställning" fingrarna är gipsade i. Nej, ska inte ställa dumma frågor. Tycker bara lite (=mycket) synd om honom... och dig!

BP sa...

Me again!
Glömde ju säga några saker:
1. Härliga bilder.
2. Med tanke på VARFÖR J har sin arm i paket så kan du vara extremt stolt över den grabben.
3. Det är många som nu kommer att ha RESPEKT för J.
4. J kommer att utnyttja paketet i 4-6 veckor.
5. J kommer att lära sig skriva med vänster - NOT.
6. Du kommer att ha rejält att göra med att plasta in paketet inför varje dusch.
Kram!