Magiskt datum?

Dagens datum är 12-12-12, på min facebook har jag hela dagen sett att folk skrivit spaltmeter om detta "magiska" datum. Nog tyckte jag att 11-11-11 var lite roligare ändå... ;)

Denna magiska dag började ganska kaotiskt i det Shannarianska hushållet. Inget konstigt i lite vanligt kaos, men ibland är det ju kul med lite omväxling!

Starten gick bra, frukosten avklarades utan minsta spill och dagens avsnitt av kalendern avverkades i lugn och ro. Bröderna Bus klädde på sej ytterkläder och rusade iväg. En minut senare ringde det på dörren, Åttaåringen kom tillbaka med andan i halsen och ville ha sina luciakläder eftersom de skulle ha genrep under dagen.

Mamman hämtade en påse och packade ner tomtekläderna som han provat ut två dagar innan. (Först skulle han vara stjärngosse, men när Mamman hade suttit och fållat ner stjärngossesärken så kom grabben hem och förklarade att han skulle vara tomte i år.) När hon räckte påsen till grabben så utbrister han "Men mamma, jag ska vara stjärngosse istället bestämde jag och fröken igår!"

Panik! Mamman skickade med honom strut och "trollspö" och förklarade att hon måste stryka linnet och sa att hon skulle lämna in det då hon lämnade Snufflis på "dagis". Gossen nöjde sej med detta och rusade åter mot skolan!

Därefter fick hon slänga fram strykbordet samt riva ut tre garderober innan hon tillslut hittade strykjärnet som används två gånger om året och stryka stjärngosselinnet. Precis när hon var klar så kom hon på att de små skulle lämnas lite före tio idag då Lillemans avdelning skulle hälsa på Snufflis avdelning för lite luciatåg och fika.

Panik! Från pyjamas till ytterkläder på två röda. Ett par strumpor där en tröja här, en sko åt höger och en åt vänster. Lilleman höll på att få storasysters skor och mössorna hade kommit bort (fast Lillan kom på att de hängt in dem på toalettelementet kvällen innan). Nåväl, halvtio lämnades hemmet, första anhalt Åttaåringens skola!

Allt gick som på räls, lussekläder avlämnades, Lillan kom till sin avdelning och bytte om till luciakrona och vit särk, sen kom vi till Lillemans "dagis" och där blev det stopp! Lillen blev ledsen, så ledsen (vilket han aldrig brukar bli när han lämnas på förskolan) när Mamman skulle gå. De andra barnen hade klätt sej och alla stod uppställda för att gå (tillbaka för vår del) till Lillans avdelning nere på stora skolan. Efter ett tag kom vi överens om att Mamman skulle gå med och säga hej då hos storasyster och det gick kanonbra (vilket resten av dagen också hade gjort).

Eftersom barnen lämnades tidigare så fick Mamman lite tid över så hon passade på att njuta av en lång varm dusch innan hon klev vidare.

Förutom att jobba eftermiddag så hann Mamman klämma in ett besök (TILL) på Lillans avdelning. Öppet hus och Luciafika stod på agendan. Dottern var så glad och nöjd över att Mamman lyckades klämma in ett halvtimmesbesök! =D

Efter en trevlig, men ack så kall, dag på jobbet kom Mamman hem till sina duktiga barn. Kvällsmaten var avklarad, Lillan satt i badet och pojkarna var ombytta för natten. Tack älskade tonåringar! Ni är bara BÄST! (När ni vill... ;) )

Ungarna kom i säng strax före nio, Mamman satte sej framför tv:n och väntade på "Greys Anatomy" samtidigt som hon förhörde Tonåringen inför morgondagens kemiprov.

Fem minuter över nio skuttade Stora Brorsan ut från duschen och gastade om att vattentrycket försvunnit, sur som ättika. Tonåringen fick panik! Lucia och solosång under morgondagen UTAN att få duscha ikväll fanns inte på hennes världskarta!

Varje år samma sak, när kylan kommer försvinner vattentrycket med jämna mellanrum... Vi avvaktade, dottern fortsatte argumentera för hur hon skulle ringa jouren, bostadsföretaget och kommunen för att säga dem ett sanningens ord medan Stora Brorsan satt halvklar och tjurade. När klockan passerat tio med tjugo minuter klädde Mamman och Tonåringen på sej ytterkläderna och stegade iväg mot Stora Skolan och grusplanen (som nu är isbana) där två herrar stod och spolade isen.

Mamman förklarade situationen och herrarna förklarade att de fått lov av kommunen att spola efter klockan nio på kvällen. Mamman hävdade att vi boende borde informeras om när isen ska spolas och förklarade att vattnet försvinner varenda gång, år efter år... Märkligt tyckte de och lovade att prata med kommunen om att trycket från vattenbassängerna ut på ledningen måste höjas. Dessutom var de så vänliga så de stängde av vattnet trots att en tredjedel av planen ännu inte spolats. Vips var trycket tillbaka och tonåringarna duschade glatt. Tack så mycket för vänligheten!

Nu väntar snart sängen, imorgon ringer klockan FEM!