onsdag 6 januari 2016

Det tar ju aldrig slut

Hur kan det vara möjligt att ha så mycket saker? Visst, jag har bott i Hålan i 14 år och hunnit utöka barnaskaran från två till sex ungar under tiden, men ändå! (Kan dock trösta mej med att Älskling och Alvin bara är två och har lika mycket, om inte mer, saker som oss andra tillsammans!!!)


I flera veckor har jag rensat, kastat, skänkt bort och jag ljuger inte när jag säger att jag rensat bort minst en tredjedel av mina ägodelar inklusive de möbler som inte får flytta med.

Nåväl, två omgångar till har körts och idag har vi haft Göran och bästaste C som flytthjälp. Tack så mycket!!!

Ofrivilliga hyresgäster på vinden lämnas åt sitt öde...

Dagens mest missnöjda familjemedlem kommer nog trivas han med så småningom, men det skar i mattes hjärta att se honom så rädd och höra honom "gråta" hela vägen från Hålan till huset.


Nu är klockan närmare fyra och sängen lockar. Jag och älskling sover en sista natt i hans lägenhet i Stora Staden och imorgon blir det sovmorgon till nio.

Tonåringarna och stora sonens kompis håller katten sällskap i huset inatt. Alla de små är fortfarande utportionerade hos alla snälla människor som hjälper oss med barnvaktande. Imorgon är det meningen att alla ska sova i huset... hur nu det ska gå till?!?

2 kommentarer:

BP sa...

Att samla på sig saker - ja du. Vi flyttade från en etta till en fyra. Å jag lovar att vi inte flyttar härifrån förrän kistan väntar. Då får någon annan rensa om man säger så. Å det är faktiskt killar som har en förmåga att bete sig som ekorrar. Jag vet;-)

Hoppas allt går enligt planen nu och att ni alla kan vara samlade i det nya huset imorgon.

Å getingarna i boet har nog frysit ihjäl vid det här laget. Så det är nog ingen brådis;)

Anonym sa...

Wow vad du har hunnit med det här och förra året! Så roligt med en uppdatering! Sandra