Så var den här regniga dagen till ända och förutom att barnen drivit sin mor till vansinne, ilska, skratt, förvåning, samvetskval och glädje så har det inte hänt något alls i den Shannarianska hemmet.
Mamman har idag upptäckt att hon har en fruktansvärt intelligent ettåring.
Lillgrabben stod i köket och försökte febrilt nå handtaget till skafferiet för att öppna det. Om och om igen sträckte han sina små fingrar uppåt och kunde precis nå handtaget, men inte greppa det. Efter en stund tog han två steg bakåt och bara stod och stirrade på skåpet med huvudet på sned en lång stund innan han pilade iväg ut ur köket. Två minuter senare kom han tillbaka med sina gummistövlar på fötterna (hur han fått på sej dem är en gåta) och klev fram till skåpet, nådde precis att sluta fingrarna runt nedre delen av handtaget och få upp skåpdörren för att plocka fram en barnmatsburk! Han ställde den på bordet, sken upp som en sol och klappade händerna samtidigt som han sa "Maa maa baaaa" ("Mat, mat, braaa").
Mamman har idag upptäckt att hon inte är ensam om att vara glömsk.
Femåringen skrek "Fäääärdig!" inne från toaletten och eftersom Mamman stod precis utanför dörren så kunde hon torka honom på stört, i vanliga fall brukar det ta en minut eller så tills Mamman tagit sej fram. Efter ett par minuter, då Mamman stod i köket och skakade vällingflaskor ropade han igen.
"FÄÄÄÄRDIG har jag ju sagt"
"Har du bajjat mera?"
"Näää..."
"Jag torkade dej ju nyss"
"Ja just det, det hade jag redan glömt bort"
Mamman har idag fått veta hur Sverige ska kunna få en aktiv vulkan.
Elvaåringen kom hem från skolan i en flygande fläng och öppnade munnen innan han knappt hunnit över tröskeln.
"Mamma, mamma?"
"Ja"
"Jag vet hur Sverige ska kunna få ett vulkanutbrott."
"Jasså, men Sverige har inga vulkaner vännen så det blir helt omöjligt."
"Nähä, det blir det inte alls... För om jag säger något till dej så kommer du att bli en vulkan som får utbrott."
"Vad skulle du säga då?"
"Om jag säger det kommer du ju explodera."
"Nej, men nu vet jag ju att det är bara för att berätta som du säger det... Kom igen, morsan blir ju nyfiken."
"Näää, jag vågar nog inte det... Men det ääär..."
"Kom igen nu då..."
"J-ä-v-l-a h-o-r-m-a-m-m-a" bokstaverade sonen viskande...
Och nog har han rätt! Skulle han någonsin komma och skrika det åt mej i vredesmod så skulle han förmodligen sitta klistrad vid närmaste vägg på grund av luftdraget från Mammans höga stämma!!!
Mamman har idag blivit överraskad.
I måndags slängde Mamman in ett bidrag till en fototävling på bloggen "Konst eller Konstigt" (världens bästa konstiga blogg) och idag såg hon att hon var en av tre vinnare. Jippie... Ska bli spännande att se vad BP hittat på för hemligt pris... Ska hålla alla nyfikna uppdaterade i frågan! ;)
Nu ska Mamman överraska sej själv med att dumpa datorn och krypa i säng! Sov Gott go vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar