måndag 30 november 2009

Pulvermosträsket

Åh nej, pulvermosträsket. Klibbigt, äckligt och lätt att fastna i då man har sex, ibland sju, söta, små "devils i disguise".

Jag måste kämpa emot. Inte ska man äta sådan skit var och varannan vecka heller.

Men det är ju så lätt. Och man kan få det riktigt gott med mjölk, smör (äkta såklart) och pommesfriteskrydda.

Nej, kämpa, sa jag ju. Pulvermos är skräp. Nästa gång blir det RIKTIGT mos.


Muterad MåndagsMamma

I natt måste den där doktorn, han genforskaren, som muterar mina barn varje natt mellan söndag och måndag ha varit totalt virrig. (Fler muterade måndagar här, här, här och här)

Barnen kunde hålla alla lemmar i styr, borsta tänder, klä på sej OCH äta utan att hälla frukosten i knät. De var helt omuterade!

Sen har vi ju Mamman då, som måste ha fått allt inatt.

Började morgonen med att slå omkull en nyöppnad mjölkförpackning, sen tappade jag både ett glas och en tallrik när jag diskade och som grädden på moset gled den ena tvättkorgen ur min hand då jag stod högst upp i en av trapporna.

Som i ultrarapid såg jag hur tvättkorgen gjorde volt efter volt, hur locket slets upp och kläderna for ut i hela trapphuset. Alla kläder som jag sorterat upp i tvättar. =(

Där stod jag, fånigt stirrande ut över röran med bebisen i selen på magen och funderade på om jag skulle skratta åt röran eller gå i totalstrejk.

Efter att ha insett att det kunde varit vagnen med minimannen i jag tappat istället för tvättkorgen och räknat till tio tre gånger så bestämde jag mej för att skratta. Vad är lite skittvätt i trappan mot en kraschad vagn med bebis i trappan? (tur att han satt i selen och vagnen stod kvar i lägenheten just idag)

”Lycka är att vara behövd”


På bar gärning

Jag fascineras av människor som inte skäms för sitt "snuskiga" beteende.

De kan fisa offentligt, rapa högljutt på restauranger och klia sej i baken obehindrat.

Ok, ni känner er säkert frigjorda på ert underliga vis, men vi medmänniskor kanske tycker att det bör finnas ett mått på HUR mycket man ska få stå ut med. (och nej, jag är INTE pryd av mej)

Jag menar, ingen vill att man ska röka offentligt, men lägga av pruttar som det borde vara gaslarm på är helt okej! Ooops, kanske inte årets bästa jämförelse, ber om ursäkt för det, man dör ju inte av att passivt dra i sej gaserna som är ett resultat från någon annans lunch bestående av vita bönor som kommer ut bakvägen.

Sen finns det en hel massa människor, de flesta vill jag nog påstå, som gör allt det där med. Rapar, fiser, petar näsan och kliar rumpen, men de försöker i alla fall dölja det.


Som mannen i bilen bredvid, vid stoppskylten häromdagen. Han grävde riktigt djupt i sin näsa, hittade något trevligt som han undersökte noga. Sen vred han på huvudet och fick syn på mej som oförskämt och ogenerat stirrade vidare och flinade lite lätt.

Jag har ALDRIG sett den röda nyansen hos någon människa tidigare som killen bredvid antog då han insåg att jag stirrat under hela hans förfarande!

Idag är jag glad för att...

Idag är jag glad för att jag, efter att ha bott här i flera år, ÄNTLIGEN kan få in Radio Rix på min stereo. Älskar att lyssna på Rix MorronZoo ju!

Raggare

Mina stora barn har skaffat nya idoler.

Ronny och Ragge”, ”Eddie Meduza” och annat raggarinspirerat spelas flitigt just nu från deras rum (blandat med gammal hårdrock från Mammans tid som ung)... Raggare är tydligen på tapeten. Raggare vill de bli!

Hmmm... Tänker Mamman... Raggare? Nja, ne, ska ni verkligen?

Men sen tänker Mamman lite till...

Raggare, vad är egentligen en raggare? Hur är de?

Ofta ses de som en grupp störiga människor, lågutbildade, annorlunda, konstiga och utstötta.

Ordet ”Ragga” innebär egentligen att ”söka sexuell kontakt”. Just ordet ”Raggare” är egentligen åkarslang och hade från början betydelsen ”att köra ett lass”.

Raggare har funnits i Sverige sedan 1950-talet och är vanligast i glesbygd och på mindre orter. Förekomsten minskade under 1980- och 1990-talen, men har ökat väsentligt igen de senaste åren.

Raggarkulturen inspirerades starkt av den amerikanska rock n' roll-kulturen med stora bilar, brylcreme med mera. Subkulturer som liknar raggarna har funnits i de flesta västeuropeiska länder, men ingenstans har de varit så livskraftiga som i Sverige.

Under årens lopp så har det förekommit bråk mellan just Raggare och andra kulturer i samhället. Bland annat så spelade Eddie Meduza in en låt som heter ”Punkjävlar” (1978) som snabbt kultförklarades. Svenska punkband skrev låtar mot raggarkulturen, bland annat ”The Rude Kids” punksingel ”Raggare is a bunch of motherfuckers” Numera är raggarna dock en lugn grupp och sådana här bråk hör gårdagen till.


Just ”Ronny och Ragge” är en parodi på raggare och har egentligen inte särskilt mycket gemensamt med riktiga raggare. (Tyvärr så verkar det vara en sådan Raggare som min stora son eftersträvar att bli, men han växer upp han med.)

Min egen personliga bild av Raggare är att det är en grupp bilintresserade (på ett eller annat sätt) människor av båda könen som umgås och har kul. De kör ofta fina, gamla amerikanare och lyssnar på ganska ”trallvänlig” musik. Gärna rock från 50- och 60-talet. Att cruisa runt med bilarna fyllda till max är populärt.

Har man inte råd med en fin gammal bil så duger det med en skruttig amerikanare, eller en gammal volvo med för den delen (en så kallad "pilsnerbil") bara man får göra det man älskar, köra runt, runt, runt så länge bensinen räcker, lyssna på musik och ha kul tillsammans.

Det mest positiva med Raggare är att ALLA är välkomna. Det kvittar om man är snygg eller ful (hur man nu definierar fin eller ful är upp till var och en), det kvittar om du är gammal eller ung, det kvittar om du är rik eller fattig. Det kvittar, allt kvittar så länge man är intresserad av bilar. Sen kan bilintresset i sej ligga på olika nivåer... En del gillar helt enkelt bara att ÅKA bil medan andra kör hela kittet.

Mej veterligen så drogar inte raggare heller, de håller sej till öl och i värsta fall vanliga cigg. Nu är ju jag glad om mina barn håller sej från den delen tills de i alla fall är myndiga. Drömma kan man väl i alla fall?

Så, ungar, bli raggare ni... Kanske kan Mamma få åka med? Eller så lånar vi Morfars gammelbil och raggar runt med mammsen som chaufför! (Är det ok Pappa?)

(klicka på bilderna för att se var jag lånat dem)

Lyssna!

Trevlig resa!

Fick precis ett samtal från Syster3 som sitter på flygplatsen med pojkvännen och väntar på att planet till varmare breddgrader ska lyfta.

Lite avis blir jag, men jag tycker att det är kul för henne att få komma bort ett par veckor. Bort till sol och värme, få ha kul och vila ut... (Så hon kommer hem pigg och kan komma hit och underhålla mina barn! ;) Blir väl bra va?)

Ha en trevlig resa syrran och ha kul!!!

söndag 29 november 2009

Jag är ett irritationsmoment


Nu har jag tydligen gett min dotter en anledning att bli officiellt irriterad. Läs här!

Hur sjutton hanterar man sådant? Jag vill ju bara att allt ska fungera, men efter tio år så orkar jag inte "tvinga" iväg dem längre. Jag går sönder inuti. Jag vill ju att alla ska vara glada och nöjda. Både barnen och Pappa1...

Vad ska jag göra? Vad ska jag säga?

Trevlig första Advent

En trevlig första advent hoppas jag att min familj, mina vänner och alla ni andra som läser min blogg har haft.



Jag hoppas att även resten av er kväll blir alldeles underbar!

Många Pussar

Underbar maskin


Idag har jag faktiskt inte bara städat. Vi packade in oss i bilen och for till stora staden och hälsade på Syster1. Passade även på att äta där så att jag slapp disken... Hon äger ju en tocken däringa underbar maskin som gör grovjobbet åt henne, min syster.

På väg dit åkte vi förbi den stora "Pojkätande Clownen" och Snotti rös till vid synen. Stor och otäck satt han där vid vägkanten.

Efter maten åkte vi och shoppade lite, jag, syster och nästan alla barnen... Lämnade bebisen kvar hemma. Lite skönt!

Hittade massa kul! Bl.a. ny toppstjärna till granen, fönsterdekor och polkagrisstänger.

Så var helgen nästan över

Första advent har snart passerat, ute finns inte tillstymmelse till vare sej snö eller ens frost. =( Vill ha lite ljusare ute nu, är så trött på det här plaskandet och blaskandet. Mina leder värker värre än någonsin, värst är det i fingrarna. När jag diskar glider porslinet ur nävarna på mej och knapparna på Godingens pyjamas är en plåga. =(

Men jag försöker att inte låtsas om det, försöker diska då jag är ensam och köpte nya pyjamasar med dragkedjor i till lillen. Men det är inte roligt att inte orka dansa runt med barnen som jag brukar, det är inte roligt att försöka vara glad och positiv... Men jag vill ju inte att det ska gå ut över mina älsklingar, så jag biter ihop, knaprar lite smärtstillande vid de värsta skoven och knatar på.

Satte mej ner i fredags kväll med de stora barnen och förklarade att jag har ont och att jag är trött och känner mej ur gängorna just nu. Berättade att jag inte orkar finstäda så som jag brukar till första advent i år. Dottern sa att de kunde hjälpa till mot betalning...

Så, trots att jag inte trodde att det skulle hjälpa, skrev jag en lång lista över vad som skulle göras på whiteboarden i hallen efter de lagt sej.


Igår så valde barnen en varsin färg att stryka det de gjort från listan med, så att jag skulle kunna hålla reda på vem som gjort vad och tjänat mest. ;)

Det visade sej att min nästantonåring både kan diska, putsa fönster och stryka. Dödskallen lyckades rengöra hela badrummet, bära upp saker på vinden och vattna blommor. :-o

Så idag har både golven blaskats rena och stakar kommit på plats!

Nu funderar jag på att införa ett system med extrapengar i potten för att få lite mer hjälp här hemma!

"Livet utan smärta har ingen mening" //Arthur Schopenhaur

lördag 28 november 2009

Lycka är


Lycka är att bli väckt av lillan som kryper ner i sängen, lägger sin kind mot min och säger "Jag ÄLSKAR dej mamma!"

Kärlek

Vi låg där i sängen i natt, klockan var långt efter läggdags. Pratade och filosoferade, tiden bara sprang iväg.

Tätt, tätt intill varandra. Han med huvudet mot min axel. Det var mysigt, men jag var så trött.

Höll hela tiden på att somna ifrån vår dialog, som mer och mer övergick till att bli en monolog från hans sida.

Han tystnade. Så vände sej plötsligt om och blev liggande ansikte mot ansikte med mej, såg in i mina ögon, log sitt underbara leende, lyfte sin varm hand och lade den mot min kind.

Kärlek i dess renaste form.Kärlek som inget kan rå på. Kärleken mellan en mor och hennes barn!


(Skulle dock föredra om dessa kärleksbevis dök upp på dagen istället för närmare ett på natten ;) hihi)

Skillnaden utöver storlek?

Skillnaden på en tonårig gosse och en babypojke är marginell.

Se bara här.

Båda fiser och rapar ljudligt, båda sover gärna och älskar att glo på tv:n, båda klarar av att utstöta läten som "nä" och "bah"...

Skillnaden torde alltså enbart ligga i att bebisen suger på bröst. Eller, eh, det kanske inte heller skiljer sej åt?

fredag 27 november 2009

Pepparkakor i urskogen

I morse lämnade jag all skit här hemma och packade in de fyra små i bilen, sen for vi ut i skogen till min kära mor och far. Där befann sej även Minibatman.

Mormor hade fixat jättepepparkaksdeg till ungarna så de bakade tills det rann ur öronen på dem... Ehrm, ursäkta mej, jag menade åt deg tills det rann ur öronen eller var det bakade så kaveln glödde.

Massa många pepparkakor blev det i alla fall och barnen var nöjda. Jag var också nöjd... Tills jag kom hem till verkligheten och konstaterade att jag fortfarande har tusenmiljonerdriljoner saker att ta reda på. =(


Vilket husdjur?

Jag är ett djur... Här får ni några fakta om mej och sen vill Matte att ni ska gissa vad jag är.


☺När någon kommer hem till oss så springer jag och möter personen i hallen med svansen i vädret och lite ljud.

☻När någon okänd går i trapphuset så står jag vid ytterdörren och morrar ljudligt.

☺När min familj sitter till bords finns jag oftast under bordet, trängs med deras fötter och tigger mat.

☻Jag har lång päls som måste kammas, ibland blir jag så tovig så jag måste rakas fläckvis (då ser jag förjävlig ut) och jag har klor som måste klippas regelbundet.


Matte hälsar att hon avslöjar vilket av familjens husdjur jag är under dagen imorgon!

HUR har de tänkt sej det här?

Den här fina skylten träffade jag på igår då vi var ute och for. Beordrade kraftigt sänkt hastighet och hängde mej ut genom rutan för att fota. Höll på att bli av med mobilen på kuppen! Hur har de egentligen tänkt här vägverket?

Ska man köra 70 eller 80? Är det valfritt? (Stackars alla schizofrena stjärnor och vilka köer det ska bli när de som har svårt med beslutsfattandet når skylten)

Eller är det helt enkelt så att Sverige har bestämt sej för att föra in en tredje, ny hastighet utöver de nya 80 och 120, men saknar skyltar?

Jag menar, det är ju ett ganska bra sätt att improvisera på.

150 km/h... Tja, bara att tacka och ta emot! ;)


Smakupplevelser

Denna däringa Papp2 verkar ha enormt stora problem då det gäller SÅS! Nu menar jag alltså sås som man äter och ingen annan sorts sås, va ni nu kan komma att tänka på...

Finns det någon som smakat på sås där grädden bytts ut mot ”Vaniljvisp” till exempel. Gott till söndagssteken! NOT!

Hur tror ni att sås redd på ströbröd smakar???

Ja, smakupplevelserna kan bli många och lustiga när förpackningarna är lite lika varann! =)


Been there, done that

För fyra månader sen (och en dag) låg jag inne i en förlossningssal, sög i mej lustgas och fräste till barnmorskan att känna så jag var helt öppen eftersom jag ville krysta. Strax efter kom lilla Godingen upp på min mage. Han såg lite fundersam ut, tittade sej storögt omkring...

Igår, exakt fyra månader efter hans födelse skulle han få smaka gröt för första gången.

Högtidligt slängde mamma ihop lite havregröt, fixade fram kameran och placerade bebisen i barnstolen.

Höll försiktigt fram skeden med ena handen och var beredd med kameran i andra handen. Petade in lite gröt, knäppte ett par kort.

Lillen tittade först på mej med exakt samma min som då han för första gången såg dagens ljus. Sen körde han gröten ur munnen med tungan och tittade på mej som om jag vore jordens största idiot.

”Va f-n, morsan, menar du med att trycka in det där i munnen på mej? Har du helt förlorat förståndet?”

Hmmm... Försökte peta in en liten sked till i munnen, men den var så stängd som den kunde bli.

”Lägg av nu va morsan, det räcker. Been there, done that liksom... Fram med den RIKTIGA maten nu! Hiva hit mjölkdunken!”


torsdag 26 november 2009

Stormammans LYX

Ikväll har jag haft en lyxig kväll.

Tänk, för några år sen så skulle jag knappast ha ansett det LYXIGT att gå på föräldramöte i två timmar.

Två timmar utan barn och i vuxet sällskap!!!

Men vägen för att få förmånen att komma utanför dörren utan bebisen i ett par timmar har varit kantad av två dagars mjölkpumpande. Två fina flaskor har jag fyllt med mjölk genom att pumpa samtidigt som jag halvt suttit/halvt legat som en ostkrok på på en säng och ammat.

Bröstmjölk är, för er oinvigda, väldigt kladdigt. Det är ungefär som sockervatten. När man pumpar så läcker det gärna lite (hälften) bredvid och man får byta både kläder, överkast och sängkläder.

Pappa2 kom hit för att ta hand om ungarna då jag var borta. Instruerade honom i konsten att värma bröstmjölk och visade på vilken flaska som var äldst OM nu bebis mot all förmodan skulle bli hungrig.

Planen var nämligen att fylla upp Godingen vid sex så att han skulle stå sej i tre timmar, vilket är det kortaste tidsintervallet han brukar ha mellan klunkandet, och sen refilla honom när jag kom tillbaka hem och han skulle sova för natten.

Det var Mammans plan alltså, men Godingen hade en egen plan som löd:

♥Ät klockan halvfyra
♥Somna halvfem och sov över matningen som Mamman har planerat
♥Vakna en stund efter att Mamman lämnat hemmet då Pappan försöker utfodra de andra huliganerna och har händerna fulla
♥Bli serverad flaska av Pappan
♥Bit i flaskan
♥Skrik som en stucken gris och vägra äta
♥Svält i tystnad tills Mamman kommer hem och KRÄV då fram matdunken på studs

Kräsen unge. Tänk vad mycket kläder jag hade hunnit vika om jag vetat att han tänkte vägra. Hmpf... Älskade skitunge, han vet redan att det är Mamma som är BÄST! ;)

onsdag 25 november 2009

Idag är jag glad för att...

Idag är jag glad för att jag alltid packar ihop de använda blöjorna till små paket!

När det var dags att hämta småbarnen så knöt jag blöjpåsen och lyfte ur den ur papperskorgen. Hann ungefär utanför hinken med påsen så ramlade alla blöjor, balsamflaskan, clementinskal och en tom tandkrämstub ut över barnens golv.

Samlade ihop, hjälpte Minibatman att knäppa jackan och satte Godingen i selen på magen. Rusade ut genom dörren, ryckte med mej den nya påsen på vägen. Ner för en trappa, rundade räcket, kände hur alla blöjor rasade ut över mina fötter samtidigt som jag påbörjade nedstigningen av den andra trappan.

Tandkrämstuben hade naturligtvis fastnat mellan spjälorna i räcket och skurit upp påsen.

"Ingenting är så enkelt som det ser ut" //Murphys lagar, nr:2

Kast med stor och liten flaska

Efter en timme i lugn och ro så kom min syster hit och lämnade Minibatman. Han tröttnade ganska snart på att titta på tv och käka banan så Moster hittade på något jättekul när Godingen sov...

Vi tömde ett skåp på nappflaskor och andra barnattiraljer som hör köket till och sen rensade vi ut det som sällan används. Känns lite vemodigt, men realistiskt sett finns det ingen anledning att hålla fast vid RQ:s första pipmugg och Dödskallens jumboflaska.

När vi rensat (och fotat) så körde vi prickkastning med liten och stor flaska! =) Det ska vara kul att städa!


Hair(spray)

Närmar mej köket, det luktar starkt av kemikalier och parfym. Det sticker i ögonen och fräter i näsan. Går förbi köket och in i RQ:s rum. Efter en halv meter tar jag mej ingenstans, jag sitter fast i en klibbig, kletig, osynlig matta som tycks täcka golvet likt en tunn film. Strumporna sitter fortfarande kvar! ;)

I nästa ögonblick skär en ilsken röst genom den tjocka, hårspraysmättade luften.

”Nu ser det ju ut som om jag inte borstat håret på flera veckor”

Orden ekar i lägenheten samtidigt som RQ stegar förbi den, uppenbarligen, osynliga Mamman i jakt på hårmousse. En halv flaska senare ylar nästantonåringen om att nu ser ju håret randigt ut också.

”Jag vill inte ha randigt hår, jag vill att det ska se ut som om jag nyss headbangat!!!”

(Jisses unge, om den energin lades på skolan istället för på skrikandet så skulle du vara toppelev i alla ämnen.)

Nåväl, håret tog med den älskade gaphalsen och gympakassen till skolan i alla fall. =)



tisdag 24 november 2009

Panik i kubik

Det är ju snart jul! Det är bara en månad kvar... Till helgen är det första advent. Gah! Insikten slog just ner som en blixt.

Jag måste ju... och det och... när ska jag hinna... och sen det... *pust*

Jag vill ha Glögg och Pepparkakor! Jag vill ha glitter överallt! Jag vill ha snö och sol!

Säger som min syster "När ska sommaren ta slut i år?".

Just det, sommaren... Har det inte varit sådant här väder nu sen i slutet på juni eller så???

Inte konstigt att jag glömmer hur nära dörren julen står!