Töntkött och Tantkött

Sexåringen ringde glatt på dörrklockan (ni vet så där enerverande om och om igen "skynda-er-att öppna-NUUUU-jag-måste-berätta-en-sak-innan-jag-spricker"), studsade in i samma sekund som låsvredet öppnades och tryckte upp en "medalj" i synen på sina småsyskon.

"Kolla vad jag har fått! Kolla, kolla, kolla..."
"Vad är deeet?"
"Varför har du fått en sån?"
"För att flourtanten kom, fast hon är en tandsköterska och jag kunde borsta tänderna så bra. Å vet ni vaaad? Under tannköttet sitter redan dom nya tänderna och väntar!"
"Under töntköttet? Undrade femåringen med en underlig min "Vad är det?"
"NEEEEJ inte töntkött, TANNKÖTT sa ja ju!"
"Tantkött?" Frågade treåringen med ögon stora som tefat av förvåning
"Vem vill ha tantkött i munnen? Är du inte klok!? Tantkött, ja e väl inte en kannibal heller?"
"Men vad säger du då?"
"TANDKÖTT"
"Men, varför sa du inte det förra gången då?"

=)