Sura miner, snö och smällkarameller

Mamman kan tycka att detta med varma ytterkläder är en ypperligt bra uppfinning, men helt uppenbart håller inte familjens yngsta medlem med! Vilket han visar med ständiga protester...

För att överhuvudtaget få på barnet mössa och jacka så måste Mamman först klara av en rad uppgifter såsom:

• Lägenhetshinderbana: Tänk er en stel mamma i storlek av en valross som krälar runt på vardagsrumsgolvet, mellan tv-bänken och vardagsrumsbordet, för att få tag på sonen som krampaktigt håller sej fast runt ett bordsben och skriker: "JAAA BILL ITTE!!!" samtidigt som svetten flödar och tårarna forsar.
  
• Hantera hal ål: När Mamman äntligen lyckats fånga in pojken, efter en tur under köksbordet, över sängen och ner i badkaret, så lyckas han på något underligt vis förvandlas till ett sladdrigt spagetti som glider rakt ur händerna på Mamman då hon försöker trä in honom i diverse ytterkläder.
  
• Ofrivilligt leka "Fågel, Fisk eller mittemellan": Av någon underlig anledning så är Ingen här varje natt och trollar bort både vantar och skor som sedan Mamman måste leta reda på, gärna samtidigt som något annat barn behöver hjälp att knäppa dragkedjor eller trä på vantar och hon håller "spagettiålen" i ett stadigt grepp under ena armen.
  

Trots att Mamman lyckas utföra dessa uppgifter varje morgon så slutar det ändå med att den minsta människan i familjen lyckas smita ut i trapphuset och börja klä av sej kläderna igen.

Och att bli påkommen varje morgon gör inte barnet gladare. ;) Konstigt nog är alla tårar och all ilska som bortblåst så fort barnet tar ett steg utanför huset. Fylld av energi rusar han glatt omkring, plockar kottar, plaskar i vattenhålor (eller undersöker is) och pussar Mamman ordentligt innan han med ett stort leende vinkar hejdå i "nallefönstret" på "dagis". Mamman förundras lika mycket varje dag och har konstaterat att hela morgoncirkusen är en del av sonens ritual för närvarande.

Efter morgonens träningspass tog Mamman en promenad ute i friska luften innan hon satte igång med att söka igenom varje skrymsle och vrå av hemmet för att hitta stjärngossestruten och tillhörande stjärna. Därefter röjde hon upp en liten aning av röran hon ställt till med i den stora jakten. =)

Knappt hann hon sätta sej ner innan Bröderna Bus kom hemrusande och det var dags att hjälpa Sjuåringen med läxorna, eller hjälpa och hjälpa, han klarar dem alldeles galant på egen hand, men sällskap är alltid viktigt (speciellt i den åldern).

En timme senare hade Mamman även hämtat hem de två minsta busungarna och då blev det nästan julafton!

Mamman fick en fin teckning av Lillgodingen! =)

Sjuåringen kom hem med en pytteliten stjärna som han lyckats knåpa ihop (genom idel vikningar). Den var jättesöt och Mamman undrar hur sjutton han lyckats, inget fel på finmotoriken där inte!

Av Lillan fick Mamman ett armband som hon nu bär med stolthet!

Ytterligare en timme senare kom Stora Brorsan hem och upplyste Mamman om att hon nog ville ta kort på molnen, så det gjorde Mamman. Det såg ut som en snölavin sakta vällde in mot oss.

Lagom till att maten stod på bordet, ännu en timme senare, så släntrade Tonåringen och hennes kompis in genom dörren. Allas magar fylldes på med köttbullar och pasta innan Mamman letade reda på köket och sedan samlade ihop de fyra mindre varelserna i familjen och stegade iväg mot Snufflans förskoleavdelning och pysselkvällen som skulle gå av stapeln där.

Tripp, trapp, trull...

...och mammas lille gull!

Det blev en härlig stämning när snön började falla på vägen till kvällens aktiviteter.

För en gångs skull så blev det inget bråk vid påklädningen och Mamman med de fyra små trollen var först på plats. Snufflan visade glatt upp avdelningens egen julkalender som hängde i fönstret. Varje vardag finns där ett litet paket att öppna med en överraskning. Överraskningarna är sådant som hela gruppen har glädje av, en del dagar är det en ramsa att lära sej och en del dagar mer praktiska uppgifter såsom att baka pepparkakor. En kanonbra idé tycker Mamman minsann, bra jobbat personalen! ;)

"Titta mamma, ett hjärta..."

Snufflan fixade julprydnader under djup koncentration.

Världens tröttaste Lilleman började kvällen med att klippa, helst i allt han kom åt... Ehrm...

Måla kottar var populärt, även om det ser ut som om Lillen kommer somna med näsan i färgburken vilken sekund som helst. (Mamman börjar märka en viss aversion hos Lillen då kameran dyker upp numera...)

Sjuåringen där i bakgrunden gjorde allt för att inte fastna på bild ikväll. ;) Sexåringen var mer än gärna med på bild. =)

Snökotte var det här. =)

Det bjöds på glögg (eller saft) och pepparkakor! Gott!!!

Pysselkvällen avslutades vid "smällkaramellsstationen" för den Shannarianska skaran.

"Kolla mamma vad fin den blev!"

Efter ett par härliga timmars pyssel (Mamman tycker det är underbart att komma hemifrån en stund ibland), bus och fika så var det dags att bege sej hemåt. Det var lättare sagt än gjort! Först på plats, sist därifrån (familjens nya motto?). Vi tackar för en trevlig kväll!!!

Väl hemma blev det lite kvällsfika och sen "slängdes" barnen i säng en efter en. Lagom till "House" började hade Mamman fått det sista lilla trollet att ligga still och dagens inlägg har skrivits i pauserna på "House", veckans höjdpunkt! ;)