Var är stoppknappen?

Förutfattade meningar om olika länder och deras invånare har alltid funnits. Så som att amerikanarna tror att det går isbjörnar på gatorna i Sverige. Jag menar, inte tror de väl på allvar det? De måste väl få bättre utbildning än så i skolan?

En annan förutfattad mening är att alla tyskar gillar älgar. Eller vill alla tyskar verkligen träffa Skogens Konung? (Vad säger du BP? ;) ).

Nåväl, igår kväll visade det sej i alla fall att "våran tyska", söta Michii, faktiskt hemskt gärna skulle vilja se en älg.

Så i morse, efter att Mamman kört fyra maskiner tvätt, så kallades Pappan in som extra chaufför (annars får inte alla ungar plats) och sen for vi ut för att leta älg.

"Inga älgar häruppe i alla fall!"

Men tänka sej, vilken tur! Vi hittade ju en älg... ;)

Eller? Nja, vi hittade flera älgar i Dalslands Älgpark en dryg timme härifrån. (Guiden berättar här för barnen om vad älgarna gillar att äta).

Alla ungarna tyckte att det var hur häftigt som helst att få mata och klappa på älgarna. =)

Och det gjorde faktiskt Mamman också! =)

Michii flörtar med den mellanstora tjuren och berättar om hur avundsjuka hennes kompisar kommer bli då de får höra om det! (Jag var tvungen att lova att hon skulle få alla foton med hem på en cd, och naturligtvis ska hon få det!)

Mäktigt djur, Skogens Konung!

"Hallå, mamma? Hjälp mej då!!! Jag börjar faktiskt bli lite trött på den här klängsaken på min rygg nu!"

Inomhus fanns, förutom en liten souvenirshop och restaurang, en avdelning med gäddor.

I väntan på maten!

Bamsegod älgburgare med bamsestora, hemgjorda pommes Stripes och sallad! Mums fillibaba! Tack för att du bjöd oss alla på mat Pappan!

Lilleman fick INTE ner den "lilla" barnportionen kan jag lova... ;)

Lagom till att vi var tvungna att fara (eftersom Pappan skulle hinna ända bort till Stora Staden, mer än två timmar bort, för att jobba) var alla mätta och belåtna.

Ett snabbt sista farväl till älgarna blev det...

...innan vi for raka vägen in till Lilla staden för att gå ytterligare en vända på mârten.

Den här gången tillsammans med Faster, hennes man och deras dotter, Mammans söta kusin. Förutom att Tonåringen köpte en ny jacka och ett nagellack så blev det bara lite olika sorters marknadsgodis och munkar såklart (var ju tvungna att fika efter att Faster och hennes lilla familj skjutsat hem Stora Brorsan). Tack för sällskapet och för att ni tog den extra vägen förbi Hålan för att dumpa min unge!

Strax efter fyra kom vi hem till Hålan och det var bara för Mamman att fortsätta tvätta.

Vid halvnio hämtades den sista tvätten upp och Mammans två stora barn sattes på att vika tvätt. När Michii kom in efter dem förklarade jag att de är mina slavar, hon skrattade och sa att hennes mamma använder henne som slav också och sen högg hon in på tvätten hon också!

Allt faller sej så underbart naturligt! Jag säger det igen, vi kunde inte ha fått en mer underbar utbytesstudent. Hon är så perfekt för den Shannarianska familjen så att man skulle kunna tro att hon var född i den!

När så väl de små barnen var i säng (Lillen har feber och Mamman har redan sövt om honom flera gånger) satte sej Mamman med de tre stora i köket för att käka lite kvällsfika och jisses vad hon har skrattat. Ungarna är inte kloka!!! Och sin mors humor har de tydligen ärvt också. Michii förklarade att jag skulle älska hennes mamma för hon är precis lika knäpp som jag (hoppas jag får möjligheten att träffa henne en dag)!

Efter ytterligare en fullspäckad dag och med vetskapen om att jag kommer få sova ytterst lite inatt då Lillen inte mår bra så undrar jag - "Var är stoppknappen?"