Vissa dagar är inte som andra dagar

Vissa dagar är inte som andra dagar. Vissa dagar känns som skräp, utan någon synbar anledning...

Idag har det varit en skräpdag. Jag känner mej värdelös, frustrerad över allt...

Dagen började med att barnen var gulliga och rara, åt snällt, klädde sej utan gnäll och borstade tänderna utan att kivas på det minimala badrummet. De var så duktiga så att de var färdiga långt innan det var dags att gå. De hjälpte varandra och Mamman blev helt arbetslös.

Ute var det grått och trist, Pappan gick iväg med ungarna strax före nio sen var det bara tyst och trist. Mamman duschade, haltade ner till vårdcentralen och lade om såren. Därefter hade Mamman bara ont och låg mest på sängen.

Efter att Pappan hämtat kidsen vid fyra så lagade han mat och alla barnen lekte snällt. Mamman försökte att få läsa saga eller dansa med de små, men ingen hade tid med tråkmorsan.

Känslan av att inte behövas tillsammans med frustrationen över smärtan tär på Mamman idag. Skitvåren som aldrig kommer gör Mamman än mer deprimerad och alla mediciner får Mammans mage att löpa amok. Nu vill vi väl ha sommar och en frisk Mamma va?

(Psst. Jag får i alla fall bajsa varje dag numera... ;) )