K som i kompisövernattningar!
Lördagen började helt okej om man inte räknar med Mammans smärtor som nu även spridit sej till huvudet (antar att den delen handlar om abstinens kanske?). Redan lagom till lunch kom den stora grabbens polare hit. Efter maten haltade Mamman iväg med alla ungar till affären för att handla godis och diverse annat (tack för hjälpsamma ungar som såg till sina småsyskon och bar hem matvaror).
Därefter började grabbarna med sitt filmmaraton medan Mamman tog resterande fem barn i bilen och for till K, som fått hem sina barn igen. Ungarna var nöjda, Mamman hade trevligt och underbara K bjöd på mat och fika.
Under tiden bestämde sej grabbarna för att gå till en tjejkompis på andra sidan älven och lovade vara hemma klockan sex. Halvsex ringde elvaåringen till Mamman och sa att hans kompis stod i diket och kräktes. Åh, nej! tänkte Mamman och bad honom ringa kompisens föräldrar. (De hade hämtat upp honom och stora grabben sprang hem.)
Hemma sanerades toaletten och i grabbens rum torkades det av lite, vädrades samt byttes sängkläder. När Mamman kom hem med sina fem ungar samt stora dotterns nattgäst möttes hon av en väldigt ledsen elvaåringen, besviken över att magsjukan satt stopp för tredje övernattningsförsöket på raken.
Ikväll är Mamman rädd för att vi smittats av magsjuka.
Ikväll är Mamman (fortfarande) frustrerad över smärtan i benet. (Kanske K hade rätt då hon påpekade att jag kanske överansträngt mej då jag knaprade morfin och får sota för det nu?)
Ikväll är Mamman glad för att hon orkar köra bil en kort sträcka.
Ikväll är Mamman stolt över att ha en son som visar att han tar ansvar när det gäller.
Ikväll, liksom alla kvällar under året, är Mamman lycklig över att ha världens bästa familj!
Stackarn - då var den skitdagen avklarad. Hoppas innerligt att ni inte smittas. Å japp du kan vara lycklig och stolt över dina barn. Vilken duktig kille!!!
SvaraRaderaVad gäller morfinet så kolla min kommentar i tidigare inlägg.
Ingen idé att ha ont och kämpa med smärtan. Om du behöver smärtstillande så se till att du får do. Men snälla - trappa ner långsamt. Glöm inte - morfin är ju som heroin och du har kommit upp till ett visst beroende. Kram Shannara!!!