Efter att ha mutat Lillen med lite choklad och sen kontrollen som man hissar sängen med så vågade han sitta hos Mamman en stund, Mamman snodde till och med en kram! (Men visst känns det lite i hjärtat när han rycker i Pappan och säger komma, går mot dörren och vinkar glatt till Mamman. Samtidigt vet ju Mamman att det är en konstig miljö här,Mamman ser konstig ut och Mamman ÄR glad för att grabben tyr sej till sin pappa.)
Alla andra barnen har kramats och pussats alldeles frivilligt med sin mor... MASSOR! Älskade ungar!
Barnen är sej lika, men Mamman tror minsann att Lillan umgås för mycket med sin tonåriga syster, samma min på varje kort. Busungar! Grabbarna tyckte naturligtvis att det var hysteriskt roligt att hissa Mamman högt upp i luften, ner igen och sedan vek de henne nästan på mitten. Knasbollar!Hemlängtan växer samtidigt som jag undrar hur det praktiskt ska fungera hemma. En dag i taget, jag veeet. Just nu händer inget, inga nya framsteg, som att ligga på ett hav i stiltje!
Härligt att äntligen få träffa dem, hoppas att det inte dröjer så länge tills nästa gång. Sen hoppas jag att magen lugnar ner sig så att det inte blir något mer på allt annat. kram Mona
SvaraRaderaAlltså ditt mänskliga kaos (=dina guldungar) har då verkligen inte lidit någon skada, de ser ju hur coola som helst ut på bilderna. Förstår att du är lite matt efter all uppståelse.
SvaraRaderaÄven om det "smärtar" att lillen ter sig till sin pappa så var glad för det - speciellt just nu, då du är beroende av all hjälp du kan få.
Oroa dig inte hur det ska gå när du kommer hem. Det finns assisans/hemhjälp att få som avlastar dig. Å det där med dusch - ha lätt som en plätt: ta bort allt som kan bli blött i badrummet, ställ dig mitt på golvet och duschar. Det finns avlopp. Sedan finns det sådana gummiskrapare som gör rent på 3 sekunder. Kram
Så underbart fina barn du har! Jag förstår att hemlängtan är stor nu! Hoppas att du ska tillfriskna fort nu!
SvaraRaderaKram en 8-barns mamma