Denna, årets första, dag vaknade vi upp närmare tio till strålande solsken och en halv plusgrad - Året kunde INTE ha börjat bättre. Med frukost i magen så slängde Mamman ut alla sex ungar och drog iväg dem till skridskobanan där vi blev kvar i ett par timmar.
Mamman upptäckte till sin glädje att kameran faktiskt klarar av att ta hyfsade kort utomhus (i alla fall om man kör brusreducering på dem i datorn sen).
Efter att alla magar fyllts med stuvade makaroner (tillagade efter gammelmormors recept naturligtvis) och jättefarlig korv (falukorv för er som inte hänger med i barnspråksvärlden ;) ) så hann Mamman slå ner rumpan framför datorn en sväng och upptäckte två saker som glädjer henne massor...
För det första så har flera stycken varit inne och kommenterat samt önskat en god fortsättning, inte bara Beate (vars kommentarer jag inte kan leva utan ;) ), vilket värmer då Mamman sällan har tid att kommentera hos andra då hon flaxar runt och läser.
För det andra så har jag fått en award från Beate (egentligen fick jag den den 30/12-10, men upptäckte det inte förrän idag då hon lite snyggt hintade mej i en kommentar =D ).
Så här skrev Beate på sin blogg, Konst eller Konstigt:
Årets mest skrattframkallande blogg: Shannara
Ja vad kan man säga om en ensamstående mamma med sex barn som bor i en liten håla någonstans i Sverige, långt från den lilla och ännu längre från den stora staden. Ni småbarnsföräldrar som ”gnäller” över att dygnet bara råkar ha 24 timmar borde sträckläsa hennes suveräna blogg. Jag som bara har maken (som inte får hönsägg i håret;-)) kan sitta och asgarva i timmar.
Tack underbara du, du är bäst! (Bara skolorna börjar igen så ska jag göra mitt bästa för att skicka awarden vidare)
Efter att solens sista strålar lämnat himlen och mörkret lägrat sej över hemmet smet Mamman och Lillen in i badrummet och tog ett varmt bad medan de andra barnen spelade, kollade på film och babblade i telefon. Lite andhämtning för Mamman på eftermiddagen.
Sen kom kvällen och efter att "vildjuren" lämnat kvällsfikan så uppenbarade sej tonåringen och gjorde Mamman den stora äran att sällskapa med henne vid bordet. Det tillhör inte vanligheterna att Mamman och tonåringen får sitta i lugn och ro på det viset. När dottern ätit klart och var på väg att resa sej sa Mamman:
"Åh, kan du inte sitta kvar en stund till?"
"Varför då?"
"Och prata lite bara..."
"Om vad?"
"Ja, lite tjejsnack du vet!?"
"Hallå, du e ju min mamma jue!"
"Jo, men du kan väl låtsas att jag inte är det ett tag?"
En kort tystnad uppstod innan dottern åter tog till orda...
"Kan jag få telefonen?"
"Vad ska du med den till?"
"Ringa polisen!"
"VA?"
"Ja, det sitter en främmande kvinna i mitt kök!"
Mamman började gapskratta, i hemlighet stolt över att dottern visar sej ha ärvt lite av Mammans underbart kassa humor! =D
Kom ihåg att njuta av varje ögonblick för det är just dessa ögonblick som är ert liv!
Så du hade också en sol som sken på dig och dina ungar som verkligen får mig att asg nästan vrje kväll. Tyvärr kan jag inte säga samma sak om nollåtta. Skittråkigt väder med snö och grått, gråttt, grått. Men...
SvaraRaderaPS. Jag ville faktiskt inte hinta utan bara göra dig (lite) glad, för jag trodde att du inte hade haft tid att kolla. Jag skulle nog inte ha en blogg om jag hade varit dig dig - skulle aldrig orka - hade varit död för länge sedan.
Kram Shannara:-)
God Fortsättning Underbara Shannara!
SvaraRaderaJag kommenterar inte heller så ofta, för man har ju många bloggar att besöka, men jag läser, skrattar och ler :)