Konstigt eller mindre konstigt

BP på Konst eller Konstigt har beslutat sej för att ha ytterligare en spontan fototävling där man ska "titta ner", bilden ska dessutom vara konstig - vad annars? Så idag har en del av min hjärna gått på högvarv åt det konstiga hållet.

Det räcker ju inte att jag ska tycka det är konstigt (jag tycker ju inte särskilt mycket är konstigt, möjligtvis kan jag tycka att det kan te sej en aningens underligt att fotografera en trasig tampong på en busshållsplats även om jag inte tycker att det är så konstigt att det på en busshållsplats i stockholm ligger en söndertrampad tampong) utan BP ska ju också tycka det om jag ska ha någon chans att vinna...

Idag var det konstigt nog bara sex minusgrader ute och vi kunde gå ut och njuta av att det faktiskt är snö och vinter, det vore i och för sej mycket konstigt om Mamman verkligen njöt av snön, men hon njöt i alla fall utav att se sina barn ha kul!

Att inte ungen bryter benen av sej då han hoppar är konstigt. Dessutom tittar han ner på bilden vilket gör att bilden skulle kunna uppfylla kriterierna för den spontana fototävlingen... Kanske... Men, näää... Mammans hjärna tolkade varenda bild under tiden de togs.

En liten trollunge som sover nedpackad i en vagn är inte heller särskilt konstigt...



Tre barn nedgrävda i snön kan för många förmodligen te sej ganska underligt och konstigt, men om man känner barnen i det Shannarianska hushållet så höjer man inte ens ögonbrynen åt det hela. Det konstigaste med det är i så fall hur de kunde försvinna ner i snön så bara huvudknoppen sticker opp...

Vad som är konstigt ligger ju helt, liksom skönhet, i betraktarens ögon.

Jag tyckte att det var skrattretande konstigt att Aftonbladet idag täckte hela sin framsida med rubriken "Så blir du lurad av rean". Är det verkligen någon som inte inser att många priser smyghöjs innan julen? Hur som helst så är det konstigt att sätta något så banalt på framsidan av tidningen då det finns så mycket mer som händer runt om i Sverige och i världen som borde uppmärksammas mer!

Med en relativt stor säkerhet så kan jag även påstå att invånarna i hålan förmodligen tycker att Mamman är en ganska konstig prick som springer med kameran i högsta hugg näst intill hela tiden och fotograferar stående på tå, krypande på alla fyra och liggande på rygg bland taggiga nyponbuskar mitt i smällkalla vintern medan barnen snällt står bredvid och väntar, vana vid att ha en udda mor... ;)

Folk kan dock få tycka att Mamman är hur konstig som helst för liggande på rygg bland snö och taggar, med hjärnan tillfälligt bortkopplad från fallet "Titta Ner", fick Mamman till precis den bild hon ville.

När Mamman sen stod och balanserade för att få till precis det fotot på det motivet som hon beslutat sej för att använda till den spontana "Titta Ner"-utmaningen så övergav även barnen sin mor eftersom de ansåg att hon inte hade alla fåren hemma, att sladden inte riktigt räckte ända fram, att ljuset var tänt men ingen var hemma... You get the picture? Mamman blev uppenbarligen så konstig i deras ögon så att de funderade på att hämta den fina vita kavajen med spännen bak på ryggen.

Mamman själv förstod inte riktigt vad de menade med det hela...

Hade någon annan, helt normal individ, stått på samma sätt och på samma ställe för att fotografera så hade Mamman bara lett lite och nickat i tyst samförstånd.

Objektet för uppståndelsen är en gammal, halvtrasig soptunna som befinner sej i ena hörnet av tomten. Den blir mer och mer trasig för var år som går och den råkar vara ett av mina favoritobjekt att fotografera året om.

Förmodligen så kommer den snart försvinna bort från gården, sakta börjar den ramla i bitar och idag liknade den mest en skev pacman med underbett. Jag vet inte riktigt vad det är som lockar mej till att fotografera den om och om igen, men jag gillar hur den ändrar form och mönstret i gallret...

Så, det blev inte bara en konstig bild utan ett konstigt inlägg ikväll, men det var kanske på tiden? ;)