Efter mycket om och men så satt alla barnen parkerade i bilen och vi for iväg mot stora staden med IKEA som första stopp där Lampis nummer två for in på operation och kom ut som ny. Ute på parkeringen levde alla laglöst, snabbast vinner och chickenrace om parkeringsplatserna som blev tomma gällde rakt av. Mamman hade i vanlig ordning tur och behövde inte ens leta eller tävla för att hitta en parkering ett stenkast från ingången! =)
Efter att ha fyllt magarna gick resan vidare till Minibatman där en glad femåring skuttade ur bilen och en mindre glad bilist slängde sej på tutan och ansåg att jag stod i vägen innan den ens hunnit stanna helt.
Tredje stoppet blev det stora köpcentret för påfyllnad av skoförrådet då elvaåringens och sexåringens fötter uppenbarligen äter upp skor och stövlar. Efter att ha köat in på området så upptäckte Mamman snabbt att djungelns lag rådde, bilar stod parkerade i lastzoner och på de yttepyttesmå gräsfläckarna som fanns här och var, inte ens de "kullerstens"belagda refugliknande avskiljarna skonades. Mamman hade flyt även här, svängde in och fann en parkering på första försöket! =)
Då de fem barnen som fortfarande befann sej med Mamman klivit ur bilen försvann tonåringen iväg till Gina Tricot och vi andra fick bevittna hur den stackars fiskbilen försökte ta sej fram till "Feskhandlarns" lastzon. Om och om igen tutade chauffören på en van med släp som blockerade en halv infart, chauffören i bilen fattade ingenting för än en karl kom och bankade på hans ruta och pekade på lastbilen. PINSAMT!
Efter en snabb skoshopping och lite leksakstittande gick färden till de stora barnens farsa och via småbarnens pappa och hemåt igen.
På hemvägen konstaterade Mamman att flertalet människor uppenbarligen får sina körkort från ett Corn Flakes paket.
Då vi hade en knapp mil kvar hem kom en tankbil ikapp och började sniffa Mammans bak. Mamman hade farthållare (en av de bästa uppfinningarna som finns då man råkar ha bly i högerfoten) inställd på prick 90 km/h, men trots den lagliga hastigheten skulle tankbilen om då vi nådde den sista raksträckan innan bron. På denna raksträckan finns en relativt stor korsning (där det tidigare skett flera dödsolyckor).
Nåväl, tankbilen la sej ut för att köra om. Länge låg den där och puttrade, sakta kom den upp nästan jämsides med Mammans bil. Vid det laget var det inte långt kvar till korsningen och dessutom fick vi möte. Mamman kunde inte bromsa för då hade hon fått en bil i baken istället och eftersom tankbilen fortfarande inte nått med sin nos längre än till Mammans axel så gasade hon helt enkelt på för att göra plats mellan sej själv och bilen bakom innan det hela ledde till en frontalkrock.
Tankbilen lade sej in bakom mej och bilen bakom började blinka surt med helljuset åt tankbilen, tankbilen i sin tur låg sedan och blinkade med helljusen på Mamman i nära två kilometer! Moget?
Nu ikväll har Mamman passat på att skämma bort först Lilleman tills han somnade, sen mysade hon med treåringen (läste sagor, pussades och kramades) tills hon somnade. Sist men inte minst har Mamman och sexåringen läst böcker, tittat på "Americas Funniest Homevideos" och bara myst i soffan. Nu kröp han precis ner i sin säng och förutom knapprandet på tangenterna har tystnaden lagt sej likt ett täcke över det Shannarianska hemmet. Mamman funderar på att krypa ner framför tv:n en stund innan ryggen går av på grund av den inte helt bekväma ställningen vid datorn! ;)
Välkommen till vardagen på vägarna i och runt 08 skulle jag säga. Jag reagerar inte ens längre - å att blinka vänster när man svänger åt det hållet vet som inte ens vad det är för någonting. Japp, det var bättre förr;-)
SvaraRaderaMys lite till Shannara och njut av att alla sover... ett tag iaf.