Trettonåring med tålamod från ovan

Jag har världens bästa trettonåring! Jag lovar, det finns ingen annan som kan slå henne. Visst att hon gnäller, är uppkäftig och slår i dörrar ibland - Precis som alla tonåringar! Men när det verkligen gäller, som idag, så finns det ingen annan jag kan lita på så som på henne...

Halvsju denna morgon vaknade Mamman med feber, huvudvärk och ont i halsen. Näsan var sådär otäckt tät, ni vet, så att man bara kan andas med munnen så att det bildas en hemsk illasmakande (och stinkande) hinna i hela munnen. Dessutom värkte kroppen av den ensidiga ställning som den befunnit sej i för att trösta den sjuka lilla Godingen i sex timmar.

Lyckades i alla fall masa mej upp och få i mej ett par ipren och ta mej till skötbordet för att byta blöja på Lillen. Blev lite chockad då hela ungen såg ut såhär...


Han verkar dock inte ha ont utav det så att jag antar att det har med förkylningen att göra, typ några virusprickar eller så... Men erkänn att det ser lite otäckt ut?

När klockan var nio så ville Liten sova igen så jag lade mej med honom i sängen. Småkillarna knallade snällt in på sitt rum och lekte med bilbanan. Under tiden badade RQ sin Lillasyster och sen tog hon med henne ut.

När de kom in igen så hade jag hunnit vila lite drygt en timme och plockat undan i köket. Med sej hade Lilla Snufflan en alldeles underbar bukett med blommor.



Inte nog med det... Efter maten, som jag lyckades få ihop på skakiga ben, så tog hon med alla utom bebis ut i ett par timmar. Dessutom har hon haft ett sådant otroligt tålamod, som jag inte visste att hon hade, med barnen hela dagen. Fy fan vad hon är bäst! =)