Allt hände så fort

För bara knappt sex veckor sen så satt jag här och funderade på om det var något knas med min lillpojk som varken hade lust att vända sej eller sitta, än mindre visade han några tendenser på att krypa.

Snacka om att det gått framåt sen dess. Nu inte bara sitter han, han klättrar, klänger, går utefter möblerna och han pratar. Jisses så han pratar. I och för sej så är det nog bara vi i familjen som förstår, men hans ordförråd är redan stort.

Några exempel:

• Mamma
• Pappa
• Nata (Storasyster)
• Nananaa (Största brorsan)
• Peppa (Näst största brorsan)
• Tessi (katten Sessie)
• Gusch (katten Gus)
• Ommama (komma upp)
  
• Övvövvövva (Ajajaja)
• Nänänä (Nej)
• Uscha (Usch, till kattlådan)
• Nanana (Namnam)
• Puppa (säger sej självt väl ;) )

Så ikväll satt han på knä vid sin leksakslåda och lekte, Mamman tog några kort, och plötsligt bara ställde han sej upp! Mamman fumlade med kameran, lyckades knäppa en bild i alla hast innan han satte sej ner igen.

Tyvärr fick jag inte med hela ungen i bild då jag var så chockad och samtidigt ville kunna fånga honom om han skulle ramla!

Värsta skrytinlägget från mej och nu är det natt!