Mammans vinterskräck

Precis när de stora ska lägga sej bryts lugnet av ett skri, Mamman flyger av Wii-brädan och rusar in till Lillan. Lillan som naturligtvis har fått magsjuka!!! Och alla vet vi hur mycket Mamman älskar magsjuka va?

Inte nog med att Mamman får tvätta och trösta en kräkig tvååring och skölja massa sängkläder i badkaret.

Nej, nästantonåringen måste naturligtvis skrika och grina. "VARFÖR måste barnen få magsjuka?" "JAG vill vara med mina vänner, JAG tänker inte gå till skolan imorn, JAG vill inte bli sjuk, JAG JAG JAG!" Hon tjuter alltså så att det hörs över hela bygden, skriker och är otrevlig, tårarna sprutar, hon vägrar gå och lägga sej, hotar med än det ena och än det andra. Hon blir rentav ELAK i sitt beteende när hon får panik, oftast blir hon även sjuk bara man säger att det går magsjuka utan att någon i vår närhet är smittad och ingen av oss blir sjuk efter heller.

Mamman har lust att köra trasan med klorin i munnen på ungen så hon blir tyst då hon ser stackars lilla Snufflan sitta där på sängkanten, dingla lite med fötterna och med stora tysta tårar ramlande ner för kinderna. Lillan sitter där och tror att hon gjort något fel, tror att storasyster som hon avgudar plötsligt hatar henne. Hon sitter där och ser mer sorgsen ut än om storasyster dragit till henne.

Mamman förklarar lugnt för Snufflis, med god hjälp av största brorsan (som skulle åka till sin pappa imorn för första gången på länge och gå på bio, får se hur det blir med det nu) att hon inte kan hjälpa att hon är sjuk och att storasysters fåniga beteende beror på att hon får panik och säger saker som hon inte menar.

Tillslut går hon i alla fall in på sitt rum, en stund.

För nu i skrivandets stund så står hon här igen, grinar, tjuter och förklarar att om någon annan kommer bli sjuk så dör hon. Då ska hon ta livet av sej och blablabla...

Då blir Mamman arg, riktigt arg! Mamman blir oftast inte ARG på det viset så att blicken som ingen som sett vill se igen kommer fram. Mamman vänder sej mot dottern, tittar på henne en sekund. Och vad gör den trotsiga ungen då? Jo, hon sträcker fram armen och skriker "SLÅ mej då!"

Mamman bara skakar i huvudet åt henne, skrattar och säger "Gå och lägg dej, sov på saken, var i din vildaste fantasi skulle mamma någonsin slå ett barn?" Dottern gick igen, ligger i sin säng, gråter och gnäller att det är synd om henne.

På balkongen hänger massor av sängkläder (har jag sagt att jag älskar plastad frotté?), i badrummet luktar det klorin, Mamman har stoppat i sej ett gäng vitpepparkorn och svurit en lång ed efter den som drack upp den sista Coca-Colan utan att köpa hem en ny flaska. ;)

Nu väntar en femte sömnlös natt för Mamman! =( (Tur att det finns disk i diskhon och en almanacka som ska uppdateras)