Positiv trend

För andra morgonen i rad så har Snufflan mysat Lillebror till sömn i hans säng.

Idag sjöng hon dock inte "Sov så skönt, slumra in..." utan det lät "Burn motherfucker burn..." från sängen... Ehrm...

Ungefär igår...

...kunde skolorna fått börja. Nu har Mamman tröttnat på sommarlov, skrikiga och uppkäftiga ungar, alldeles för sena kvällar och avsaknad av värme!

Det är väl just där skon klämmer, värmen har försvunnit. Det är ju piece of cake att ha lov då man kan bo på stranden, men blir man instängd hemma då blommar kaos och måndagsmutationer ut i full blom på nolltid!

Inte nog med att VM i uppkäftighet gick av stapeln här igår, samtidigt pågick tävlingar i bokstapling, kast med stor legobit och den ena boxningsmatchen efter den andra. Mamman blev galen, tokig, helt utflippad... Tålamodet räckte inte många meter igår, vilket fick sin naturliga förklaring idag, lingonvecka (den första på flera år, så jag har väl knappast rätt att klaga eller?).

Nu hoppas jag Mamman att alla barn håller sej i skinnet idag!

Kalaset som kom av sej

Den stora ettårsdagen skulle firas med stort kalas. Dagen började med ett strömavbrott som försvårade förmiddagen en liten aning, men vi var snart på banan igen och kom igång med att fixa lunch och tårta.

Hjälper Mamma med tårtan.

Sen började telefonen ringa... Sötisen och hennes familj skulle utebli eftersom deras bil hade gått sönder, tre barn och en vuxen mindre på kalaset med andra ord. Strax därefter ringde farmodern och förklarade att hennes bil läckte bensin så hon kunde inte komma. Tredje samtalet stod K för då hon ringde och frågade om hon och hennes familj kunde komma i morgon istället eftersom hennes galla krånglade med henne...

Räknar pengar! Den som spar han har... ;)

I slutänden så blev det bara mormor, morfar och två mostrar med respektive kvar som kunde komma. MEN ingen av dem kunde komma klockan tre så som vi planerat... Mormor och morfar dök upp vid två och hade Minibatman med sej och de två mostrarna med bihang dök inte upp förrän halvsex. (Tårta till kvällsmat är inte fy skam det heller väl?)





Mormor stannade ända till sex och avverkade en av dagens diskomgångar (TACK mamma!) samt höll mej lite sällskap i väntan på mina systrar.

Klart grabben ska ha en motorcykel!

Idag blir världens goaste Goding ett helt år! Det kändes som om jag låg på förlossningen igår, var tar tiden vägen?

Som jag skrev igår så vände Lillen sej rätt under natten för ett år sedan och sen sattes droppet igång igen. När så det riktiga värkarbetet satte igång stängdes droppet av, men allt hände på tjugo minuter ändå. Då var jag glad att jag inte väntade hemma på att det skulle starta av sej själv, jag hade inte ens hunnit ut i bilen i så fall!

Lillprins vaknade dagen till ära 04,50 och ville kliva upp, det ville inte Mamma, men tillslut så vann Lillen (han väckte upp alla andra ungar, så jag anser att han fuskade ;) ).

Så tidigt i morse fick han sina paket...

GRATTIS världens goaste ettåring!!!

P.s. Strömavbrott när man ska göra tårta är inte att rekommendera... D.s. =(

Tvär kille från starten ;)

Vid den här tiden för exakt ett år sedan så var jag beordrad sängläge på grund av att Lillen vänt sej på tvären efter att det tagits hål på fostersäcken.

Klockan nio på lördag morgon kom vi in på förlossningen för en igångsättning då mina tidigare förlossningar gått så otroligt snabbt då de väl satt igång och för att mina barn har haft en tendens att bli stora (femkilosklumpar).

Jag fick nålar satta i rygg och armar och sen sattes dropp för att stimulera värkar. Tyvärr hände inte så mycket för än på kvällen då det istället blev kris. Ligga still, fasta och hopp om att liten skulle vända sej under natten.

Tack och lov gjorde han det!

Nu idag, ett år senare, så har vi haft kalas nummer två för Lillprins Bus som fyller ett helt år i morgon.

Farfar och Farmor B kom med paket och ballonger...

...gissa vilket som var roligast?

Fyller man år så ska man naturligtvis skära tårtan SJÄLV!

Somliga var mer otåliga än andra...

Sen kom Minibatman och hans föräldrar med paket.

Minibatman höll på att dö av skratt när Lillkusinen började tugga glatt på paketet. =)

Även små killar kan bli överlyckliga av annat än paketpappret...

...och som jag tidigare skrivit... Det är inte konstigt att min unge aldrig vill ha mat, han slukar ju böcker dagarna i ända! ;)

Efter en lång dag är det mysigt att somna med sin nyfunna vän! (Tack igen Agonia för presenten, den var perfekt!)

Förberedelser

Imponerande

Nu är jag imponerad av mina barn!!!

De stora sov i tältet hela natten trots regn och kyla och Snufflan har precis suttit i spjälsängen och sövt ner sin Lillebror!


Själv vilar jag i fem minuter efter att ha röjt frukosten ur vägen för tårtbakning.

Vänner för livet

När man är liten och går i skolan så är det lätt att skaffa sej vänner, många vänner, riktiga vänner, vänner för livet. Ju äldre man blir desto svårare blir det att få vänner som man känner att man till fullo kan anförtro sej åt.

Jag har haft tur som träffade världens goaste Agonia på nätet när jag väntade Snotti 2005. Vi pratar inte särskilt ofta och träffas närapå aldrig, men ändå så vet jag att hon är en sådan person som blivit en riktig vän, en vän för livet!

Igår kom hon hit med en stor del av sin familj (hon har fem barn) för första gången och hälsade på. När de kom så drog vi först ner till Vikingatinget!

Ni som är intresserade av att se fler bilder från Vikingatinget ska kika in på min fotoblogg på måndag kväll!

Puddeludding och V vilar, eller var det väntar uttråkade på att resten av högen ska hinna ikapp?

Stendansen var ett roligt och spännande ställe att springa runt på tyckte tre busiga barn!


Riddare eskorterade brudparet (jajjemän, bröllop i äkta vikingastil var det också) till stendansen...

...och sen vidare till kullen där de lyckliga tu vigdes...

Vikingaskeppet Glad af Gillberga var utsmyckat med blommor dagen till ära.

På lekvallen fick barnen rusa av sej sin sista energi innan vi gick hemåt för att fika och fördriva tiden med att "tjôta" (som det heter på värmländska) ;)



Min Goding och söta Viran fick nöja sej med att sitta i vagnarna och kika på sina syskons galna upptåg... =)


I halmhögen blev ungarna kvar en lång stund...

...och jag kan förstå dem...

...det är ju så kul att springa och...

...kasta sej då man inte slår sej...

...dessutom kan man ju fixa bästa frillan!

Väl hemma igen så fick Lillen sina första ettårspresenter...

...som han tackar massor för! =)

Klockan sprang iväg, vi hade jättetrevligt, och innan vi visste ordet av så stod visarna på åtta!!! Agonia och hennes familj for hem, medan jag försökte få ordning på mina uppspelta troll.

Efter intag av föda, ovanpå allt fika, gick de stora med kompis för att sova i tält och Snufflan somnade gott. Snotti är fortfarande kvar hos Minibatman, men i morgon får jag hem honom.

Efter en underbar solnedgång somnade Lillen gott med sin nya kompis i famnen och när klockan närmade sej elva hade även Puddeluddingen hittat sin kudde.

Sov gott därute!