Ungarna jublade! =)
onsdag 3 mars 2010
Bilder om dagen, nu igen...
Eftermiddagen tillbringades på isen med de fyra små, Minibatman och min mamma, långt från allt vad papier maché och disk heter.
Puddeludding hittade en klubba som han lånade och trots att han inte ens hade den på backen åkte han mycket bättre med den i händerna. Underligt?
Snufflan fick åka pulka på isen och det var riktigt populärt, speciellt när Mamman sladdade så hon höll på att välta! =)
När barnen åkt skridskor och klättrat i jättesnövallarna i en timme blev det dags att plocka fram en engångsgrill, korv, bröd och varm choklad som söta Mammsen fixat med.
Ungarna jublade! =)
Ungarna jublade! =)
Panik och total hopplöshet
Åh, älskade amningspaus. En av de stora fördelarna med att amma är att man får lov att sitta ner och bara sitta, samtidigt som bebis hänger vid mjölkförpackningen och man kan skriva lite här. Haha, det skulle väl vara för den delen man kan amma tills de är sju... ;)
I fyra timmar har jag nu sprungit mellan den fina meteoriten och köket, meteoriten och bebisen, meteoriten och konflikthantering, meteoriten och rumptorkning... You get the picture?
Jag har klister på mina byxor, i mitt hår och under mina fötter. Det ligger pappersremsor överallt.
Jag kommer drömma mardrömmar om Papier Maché.
När jag lägger huvudet på kudden ikväll så kommer genast en skräckfilm rullas igång.
Jag kommer att jagas av zoombier gjorda i papier maché och min mun kommer vara igenlimmad med skiten så jag inte kan ropa på hjälp, jag kommer försöka, men det kommer bara komma fram ett kvävt mmmm bakom tidningsremsorna och paniken kommer få kroppen att gå på högvarv i mitt drömtillstånd.
I min desperation kommer jag springa åt helt fel håll och ramla ner i en stor balja klister. När jag ligger där och försöker simma undan från mina fiender så kommer jag att sjunka, och känslan av total hopplöshet kommer att kännas så verklig så det rycker i mina armar och ben, tills de fått tag på mej. Sen strimlar de mej i remsor och gör mänsklig papier maché av mej.
Jag har för resten hittat ännu ett användningsområde för min stöveltork...
I fyra timmar har jag nu sprungit mellan den fina meteoriten och köket, meteoriten och bebisen, meteoriten och konflikthantering, meteoriten och rumptorkning... You get the picture?
Jag har klister på mina byxor, i mitt hår och under mina fötter. Det ligger pappersremsor överallt.
Jag kommer drömma mardrömmar om Papier Maché.
När jag lägger huvudet på kudden ikväll så kommer genast en skräckfilm rullas igång.
Jag kommer att jagas av zoombier gjorda i papier maché och min mun kommer vara igenlimmad med skiten så jag inte kan ropa på hjälp, jag kommer försöka, men det kommer bara komma fram ett kvävt mmmm bakom tidningsremsorna och paniken kommer få kroppen att gå på högvarv i mitt drömtillstånd.
I min desperation kommer jag springa åt helt fel håll och ramla ner i en stor balja klister. När jag ligger där och försöker simma undan från mina fiender så kommer jag att sjunka, och känslan av total hopplöshet kommer att kännas så verklig så det rycker i mina armar och ben, tills de fått tag på mej. Sen strimlar de mej i remsor och gör mänsklig papier maché av mej.
Trött!
Jag tycker inte om att gå upp klockan halvsex. Speciellt inte när det är sportlov! *gäsp* Jag vill SOVA efter att ha varit upp och grejjat till halvett... OCH jag vill slippa en massa ungar som grinar och gnäller för att de är trötta hela dagen.
Tidiga morgnar är den enda nackdelen med att vi närmar oss våren. Det GÅR ju inte att mörklägga hela lägenheten!
Å inte har det jäkla tapetklistret ens börjat torka.
Tidiga morgnar är den enda nackdelen med att vi närmar oss våren. Det GÅR ju inte att mörklägga hela lägenheten!
Å inte har det jäkla tapetklistret ens börjat torka.
tisdag 2 mars 2010
Piñatan from hell
Min pojk fyller snart sex år. I helgen ska han få ha sitt första "riktiga" kompiskalas. En sak har han önskat sej och det är en Piñata, en jäkla papier maché-figur, av allt i hela världen. Han har blivit lovad en så det är bara att fixa... (och det är faktiskt en ganska kul och befriande känsla att kladda runt med lim och riva pappersremsor)
Så kvällen har ägnats åt del ett av projektet.

Ehrm... Det blir en... en... en... eh... Meteorit!? Ungarna har i alla fall haft kul!
Så kvällen har ägnats åt del ett av projektet.
Dagens fyra irritationsmoment
- När jag kom ut från köpcentret med en skrikande tvååring, som skrek för att hon vill och kan (hennes egna ord), en bebis, fyra barn och sex påsar med blöjor, välling och andra storpack och precis nådde min bil så kom en gubbjävel i en liten ful jävla risig skitbil. Han släppte ur sin fru ur bilen och backade sen in så att han stod med knappt tio cm avstånd från min bil. Jag undrade lugnt om han kunde vara så snäll att flytta sej tills jag packat in varor och ungar så fick han bättre plats att stå på sen. Gubbaaset förklarade att jag hade plats på andra sidan av bilen och gick. Jag kokade, jag blev galen... Men vad kan man göra? De har ju dessutom tagit bort familjeparkeringarna eftersom folk ansåg dem orättvisa!
- Lastbilar, jag hatar lastbilar som bildar karavaner och sen kör så tätt inpå varann så att man inte kommer mellan dem. Det höll på att gå riktigt illa idag trots två filer!
- Lyckades ta mej till min håla och upp till BVC med fem minuter till godo för vägtiden, som är mellan 15-16 på tisdagar. Lägenheten stod öppen så vi klev in, ungarna tog av sej skor och jackor, vi väntade i "väntrummet" till tio över fyra innan jag knackade på dörren till mottagningsrummet. Ingen där... Väntade till kvart över och fortfarande ingen sköterska. Det var bara att kånka ner ungarna till bilen igen och fara vidare till affären.
- När vi väl kom hem så var min parkering upptagen. Parkeringen var i övrigt i princip tom, men jag behövde min plats för att kunna använda motorvärmaren då den älskade skitbilen (bilen som gud glömde, bilen som jag älskar, fast man inte ska se bilar som levande varelser...) ska till verkstaden sju imorn. Uppjagad som jag var blev jag irriterad över det med såklart, men jag lugnade ner mej när jag insåg att det var frissans bil och hon är en jättegullig tjej. Kikade bara in till henne och hon flyttade sen bilen efter att ha frissat färdigt sin kund.
Vi körde över den
Mammans ungar slapp få sina mobiler pulveriserade, men inte sjutton fick hon sova för det. *suck* ;)
Idag lyckades familjen komma iväg till stora staden för att fixa födelsedagspresent till Mammans snart sexåriga gosse. Det var lite petigt med lillans gipsade ben, men Mamman lyckades palla upp det med en skötväska och diverse andra attiraljer som fanns i bilen... ehrm...
Mamman körde, till ungarnas stora glädje, raka vägen till jättestora leksaksaffären. Ungarna packade ordentligt ur sej ur bilen, men när Mamman nådde dörren stod där på små lappar att det var stängt hela dagen för inventering! Familjen fick nöja sej med att mata pippin och fara till "elefanthuset" istället.

Där, till Mammans stora glädje, hade de superextrapris på en legosats som ungen önskat sej i över ett år! Nedsänkt med drygt 400 spänn, som hittat. Mamman lyckades även få med en liten förpackning med Backugan.

Sen for alla till stora köpcentret där de började med att äta på en av restaurangerna. Eftersom Mamman är så snål... ehrm... EKONOMISK så utnyttjade hon ett par kuponger ur Restaurangpasset som inhandlats för två hundringar. Istället för att krångla med massa barnportioner hit och dit och sen få kasta hälften så handlade Mamman 4 vuxenportioner som med kupongerna gick på 158 spänn. Därefter hämtade Mamman asietter och extra bestick plus två glas vanligt vatten och delade upp maten! För en gångs skull behövde hon inte slänga särskilt mycket.
Efter att fixat ett par saker till for familjen hem. Som vanligt var bilfärden trevlig, mindre vanligt var det att åka gamla vägen hem. Ingen trafik, riktig vinterväg och enormt vackert, stannade och tog lite kort.
Det blev en aningens FÖR mycket snö för den gamla ladan, Mamman vågade knappt köra förbi då det såg ut som om den skulle rasa över vägen när som helst.
Plötsligt hörs:
-"Åh nej, vi körde över den"
-"Vilken då?"
-"Snökokeln"
-"Men, tänk om den levde?"
-"Men titta, där springer den ju"
-"Hahahaha"
Familjen har lite udda humor!
Idag lyckades familjen komma iväg till stora staden för att fixa födelsedagspresent till Mammans snart sexåriga gosse. Det var lite petigt med lillans gipsade ben, men Mamman lyckades palla upp det med en skötväska och diverse andra attiraljer som fanns i bilen... ehrm...
Mamman körde, till ungarnas stora glädje, raka vägen till jättestora leksaksaffären. Ungarna packade ordentligt ur sej ur bilen, men när Mamman nådde dörren stod där på små lappar att det var stängt hela dagen för inventering! Familjen fick nöja sej med att mata pippin och fara till "elefanthuset" istället.
Där, till Mammans stora glädje, hade de superextrapris på en legosats som ungen önskat sej i över ett år! Nedsänkt med drygt 400 spänn, som hittat. Mamman lyckades även få med en liten förpackning med Backugan.
Sen for alla till stora köpcentret där de började med att äta på en av restaurangerna. Eftersom Mamman är så snål... ehrm... EKONOMISK så utnyttjade hon ett par kuponger ur Restaurangpasset som inhandlats för två hundringar. Istället för att krångla med massa barnportioner hit och dit och sen få kasta hälften så handlade Mamman 4 vuxenportioner som med kupongerna gick på 158 spänn. Därefter hämtade Mamman asietter och extra bestick plus två glas vanligt vatten och delade upp maten! För en gångs skull behövde hon inte slänga särskilt mycket.
Efter att fixat ett par saker till for familjen hem. Som vanligt var bilfärden trevlig, mindre vanligt var det att åka gamla vägen hem. Ingen trafik, riktig vinterväg och enormt vackert, stannade och tog lite kort.
Plötsligt hörs:
-"Åh nej, vi körde över den"
-"Vilken då?"
-"Snökokeln"
-"Men, tänk om den levde?"
-"Men titta, där springer den ju"
-"Hahahaha"
Familjen har lite udda humor!
Munpruttardusch
Denna morgonen vaknade Mamman av en sprutande, frustande, munpruttardusch i ansiktet. Härliga småbarnsliv! Bebisen har blivit riktigt duktig på dreggelduschar minsann.
Slog upp ögonen och möttes av två glada blå ögon som lyste ikapp med SOLEN utanför mitt fönster!!!
Slog upp ögonen och möttes av två glada blå ögon som lyste ikapp med SOLEN utanför mitt fönster!!!
måndag 1 mars 2010
Mobilmosande Mamma
Nu ska Mamman strax gå och lägga sej, hon ska bara se till att ha hammaren nära till hands eftersom hon lovat de stora barnen dyrt och heligt att pulverisera deras mobiler om de för en tredje morgon i rad väcker hela huset med alarmet 06,30!
Ännu en bildkavalkad
Klockan har hunnit bli elva och nu sitter jag äntligen här. Idag har det varit fullt ös! Efter en seg morgon (för oss alla) och en förmiddag som tillbringats till en stor del i tvättstugan (av mej, killarna var ute och lekte i ett par timmar medan de små sov och RQ plöjde en bok) kom min mamma och Minibatman hit.
Vi gick på utflykt så nu bjuder jag återigen på en bildkavalkad.
Mamma hade med min gamla termos som jag fick när jag gick på lekis. Snacka nostalgitripp! Hade ingen som helst aning om att den termosen fortfarande fanns kvar.
När vi kom fram till stora kullen och marknadsbodarna så tänkte jag att det här går ALDRIG, så mycket snö och ingen som varit där innan oss.
Men mamma och de fem större barnen kämpade sej upp i den meterdjupa snön och lyckades göra upp ett bra spår att åka i. Själv stannade jag på vägen nedanför med de två små och försökte fota lite medan solen febrilt försökte ta sej igenom molntäcket.
Nöden har ingen lag brukar man säga och när en bebis blir hungrig ja då är det bara att fixa fram mjölkdunken och mata, oavsett var, när och hur. Inte helt lätt ute, utan skydd i halv snöstorm. Skulle vara kul att veta hur det såg ut då jag stod där, böjd över vagnen som ett vindskydd med jackan uppknäppt och hängandes ut över vagnen och puppen utfälld till Lillen, eller, jag föredrar nog att inte veta hur det såg ut. =)
Detsamma gjorde Puddeluddingen. Man såg knappt var marken slutade och himlen tog vid där jag stod nedanför kullen.
Efter en stunds kämpande i backen letade vi upp en plats lite i lä och mormor bjöd alla barnen (och mej) på varm choklad, kakor och bananer.
Efter fikat hade Lillan bestämt att hon minsann också skulle åka pulka. Med en envishet och beslutsamhet (och en gnutta hjälp av mormor) kröp hon hela vägen upp och fick åka med storasyster. Lyckan var gjord!
Godingen somnade gott i vagnen så jag passade på att fota lite i omgivningarna. På den här bilden ser man "finkan" som jag skrivit lite om vid något tidigare tillfälle.
När vi kom hem och jag sprang runt för att fylla elementen med blöta attiraljer och få alla rena kläder i rätt lådor så fixade Mammsen med sina supergoda pannkakor och plättar till kvällsmat. Dessutom diskade hon åt mej efteråt! (puss för det Mamma)
Vi gick på utflykt så nu bjuder jag återigen på en bildkavalkad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
