Månaderna rullar på i en rasande takt och i skrivande stund sitter jag ute och njuter i solen. Jag tror och hoppas på att vi nu lämnat vintern bakom oss.
Årets första månader har bjudit på både glädje och ren skräck... åtminstone för oss i familjen.
Sixtens dop! En underbart härlig dag. Sixten visade, som vanligt, sin bästa sida och mina ungar skötte sej exemplariskt. De dukade, dukade bort och städade utan minsta knot.
Plötsligt en kväll så kom Milo ner och sa "Kolla mamma... mitt ansikte ser helt fucked up ut!" och skrattade. Mamman skrattade INTE, mamman fick hjärtat i halsgropen, mamman blev skräckslagen, men lyckades behålla sitt lugn! Halva Milos ansikte hängde, ansiktsförlamning. Läskigt! Det blev en natt på barnakuten.
Provtagningar och undersökningar i mängder. Allt från öron till ryggmärgsprov.
Återbesök ett par veckor senare visade klara förbättringar, men vi har fortfarande inte fått något svar på vad det var. Tydligen kan det bli så ibland...
Favvobesökare på hjärtedan!
Smakar banan för första gången hos mommo.
Blombukett är för mesar ;) Älsklingen känner mej väl så på alla hjärtans dag fick jag nya drag!
Hos mommo å moffa mår man mys!
Så kom en stooor dag för mormorn... när hon fick vara barnvakt för första gången! Underbart!
Och sen för andra gången på lillemans 7-månadersdag!
Påsk hos kaosfamiljen och hela gänget på plats. Alla sju barnen och barnbarnet... vilken rikedom och kärlek!
Vårens första fisketur!
I övrigt rullar livet på. Skola, jobb, däckbyte och Jespers student som närmar sej med stormsteg... kan någon bara dra i bromsen?
Nyfiken på när Mamman blev Mommo eller hur vår jul var? Kika på de två tidigare inläggen... de hade i vanlig ordning hamnat på vänt... ooops.
Ha en fin vår alla!