Hoppatjinien vs Shannarienska Republiken

Mina ungar har tillsammans skapat ett alldeles eget land, Hoppatjinien, där de alla har olika viktiga ämbeten, kung och så vidare. De har skrivit ett häfte (på datorn, snyggt och prydligt) med lagar och förordningar, landet har fått en egen flagga och Mamman har utsetts till landets städerska!!! Hmm...

Ibland funderar Mamman på när hon gick från att vara mamma till att bli en serviceinrättning? En person som lätt kopplar på autopiloten och som en maskin plöjer fram genom tvätt, disk och leksaker. Förhör läxor, vispar välling, matar katten och sköter all logistik på hemmaplan.

Ikväll har varit en alldeles ovanlig tisdagskväll. Mamman lyckades med lite möda släpa in de två minsta, leta reda på dem under all sommarsmuts, stoppa ner dem i nattkläder och fixa vällingen. Allt gick per automatik. Mamman kom på sej själv, vad sysslade hon med. Tankarna snurrar och minnet gås igenom, dagarna planeras. Mamman är på en helt annan plats när hon egentligen borde vara här och nu. När hon borde lyssna, prata och le mot barnen på riktigt. Mamman kom på sej själv med att svara mmm på alldeles för många frågor och bestämde sej för att det får vara nog med det. Det får vara nog med stress för att få vardagen att gå ihop!

Det räcker med att tonåringen numera borde gå under namnet Negativ. Vad Mamman än gör, hur hon än vrider sej, vad dottern än får så vill hon ha mer, hon är sällan nöjd. Det är enormt energikrävande och orättvist att ett barn ska få både mer tid och saker än vad de andra fem får ihop. Nu ska här återinföras nya regler (i Shannarienska republiken), det är faktiskt inte alls fel att få jobba lite för sin lön och är man fjorton så borde man kunde hjälpa till med både diskning och dammsugning (minst). Man borde definitivt kunna ta ansvar för sitt eget rum annars borde man inte ha något.

En kär vän till Mamman sa tidigare idag:
"Så synd att hon är anti allt. Jag menar, hon är ändå uppväxt med en mor som lever efter -Inget är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid."

Mamman undrar också hur det har gått till, vad har hon gjort för fel? Sen kommer hon snabbt på att ungen är tonåring och alla tonåringar har det mer eller mindre svårt med sin identitet och sina hormoner under ett par år...

Mamman har sagt STOPP, nu räcker det. Satt ner foten. Här måste bli ändring. Vi måste bli ett team igen och Mamman måste tillbaka till att leva i nuet, till att ta vara på varje viktig sekund ihop med sina älskade barn, alla sex! (Tur att sommarlovet närmar sej, nedräkningen har startat!)

I samma stund som blöjan åkte av

Det går framåt med talet för Lilleman. Det är underbart att höra allt nytt som kommer ur hans mun varje dag. (Det han kunde säga försvann under min sjukhusvistelse och hans enda "ord" under flera veckor har varit BAA.)

Idag sa han sin första tvåordsmening, riktigt tydligt. Han upprepade den ett tiotal gånger så ingen skulle missa det.

Mamman lade upp grabben på skötbordet för att byta hans blöja. I samma stund som blöjan åkte av grabbade han tag i sina framtida familjejuveler och sa:

"Miiin mopp!"

Om och om igen samma mening. Det råder ingen tvekan om vems snopp det är i alla fall och det är ju bra att han har koll på läget, den är hans och ingen annans! ;)

Tonåringen är INTE lättmutad

Efter en förmiddag fylld av "massa-måste-göras-saker" såsom avfrostning av frys (kan vara en fördel om den går att stänga), tvätt (igen, men lättare att tvätta fyra maskiner åt gången istället för tio), hemsläpning av mat (tur att man har bärhjälp att tillgå om man ber snällt) och diverse annat tråk så bestämde sej Mamman för att skämma bort ungarna lite.

Så efter att ha ätit upp korven gjord på barn (se inlägget innan) så lyckades Mamman få med sej alla sex älsklingarna ut på gården (och tonåringen är INTE lättmutad kan jag lova) där hon serverade både hallon (anledningen till att tonåringen till och med satt vid samma bord som de andra huliganbarnen ;) ) och jordgubbar! =)








Efter att det delikata fikat intagits så försvann de fyra stora barnen illa kvickt och de två små lekte snällt i solen, vilket gav Mamman ett ypperligt tillfälle att börja läsa den senaste boken hon lånat på bokbussen.


Efter att ha läst ett helt kapitel utan avbrott kom Snotti tassandes och frågade om Stora brorsan fick ta ut vulkanen och starta den. Mamman sa ja på villkoret att alla sedan snällt skulle förpassa sej inomhus då klockan hunnit bli sju.

Spännande värre! Lite fjutt blev det på den tillslut!

Efter att smidigt ha fått fyra barn i säng på mindre än en timme passade Mamman på att först prata med Sthlm ett bra tag för att sedan tassa över till grannen och "tôla" en stund.

Efter att ha varit i farten hela dagen idag så känner Mamman att morgondagen inte kommer att gå i många knop. Efter utvecklingssamtalet på morgonen tänker Mamman bara ta det lugnt och rå om sej själv innan det är dags att göra barnaskaran fulltalig på hemmaplan igen!

Barnkorv

"Mamma, vad ska vi äta när vi kommer hem?" Frågade Snotti där han skuttade bredvid Mamman på väg från förskolan.
"Korv med bröd" svarade Mamman
"Vad då för korv?"
"Barnkokkorv, med tunt skinn på." fortsätter Mamman varpå grabben ser ut som om han tappar hakan och utbrister:
"VA? Vilka barn har man gjort den av då?"

"Näää! Mommo"

Med tanke på hur denna dag började så kunde den bara bli bättre och bättre blev den också! =)

Tre små trollbus smög med Pappan till affären och kom hem med blommor och lotter till Mamman. Sötnosar!

Eftermiddagen blev en repris av gårdagen, i stort sett. Den största skillnaden bestod i att den "djävulska" studsmattan kommit på plats, till barnens stora glädje och Mammans stora förtret. Det är INTE lätt att få sju barn att turas om och vänta utan att bråka när alla vill vara på studsmattan HELA tiden!

Lilleman börjar bli duktig på att hoppa jämfota nu minsann. =)

När barnen (alla såg ut som ovan) laddat sej tillräckligt länge så ville de hemskt gärna klappa Mamman på kinden eller rentav ge henne en puss!

Mellan hoppvarven så gick Lilleman på promenad med Mamman för att plocka blommor.
"Åh, tack vännen! Har du plockat blommor till mamma?"
"Näää! Mommo" konstaterade grabben bestämt. Alla blommor var till Mommo och nu står de i vasen som hängt med sedan Mamman låg i vaggan. =)

Idag hittades inga paddor, men en jättestor skalbagge var minst lika intressant!

Eftersom Mammas Lillbus ville ge alla blommor till Mommo så fick Mamman nöja sej med att "plocka en bukett" med kameran...




Ytterligare en del hanns med på vindskyddet.

Efter att ha smaskat kalvstek med färskpotatis och jordens mumsigaste sås (Tack för maten idag igen Mammsen!) samlades ungarna ihop, trycktes in i bilen och sen var alla hemma på ett kick. Då tog "Tredje duschkriget" sin början, men Mamman var tuff, listig, snabb och gick segrande ur striden med fyra rena ungar som belöning. ;)

Landet är kanon för ungar, dödströtta hela bunten. Somnade som stockar en efter en innan klockan slagit åtta (de fyra små alltså).

Efter att ha fått ytterligare ett Morsdagskort, den här gången från tonåringen (fick från den stora grabben redan i fredags)...


...så förhörde Mamman den samma på typ en miljon spanskaglosor inför morgondagens prov. =)

Nu är Mamman trött som en liten blå och tänker gå raka vägen i säng!

Mors dag!

Så var det Mors Dag igen då... Jippie!

En morgon fylld av mer kaos än vanligt. Inget kaffe på sängen i år heller (tur, eftersom Mamman inte dricker kaffe ens en gång). Mamman fick i alla fall två kort från småpojkarna som de omsorgsfullt fyllt med text, glitter och hjärtan.




En förmiddag fylld av en egoistisk tonåring, pessimistisk tonåring, gnälltonåring, "jag-fick-inte-som-jag-ville-så-jag-sticker-tonåring". En förmiddag fylld av en skrikande sexåring, missnöjd över allt, "en-ständig-kamp-om-att-få-som-han-vill-sexåring". En förmiddag fylld av en sjuåring, som trots tusen diskussioner i lika många dagar, kastar och sparkar bollar inomhus. En förmiddag fylld av en treåring som varit gnälligare än normalt...

En förmiddag fylld av en Pappa som helt uppenbart tycker att det roligaste i världen är att skrika, låta arg och göra Mamman ledsen... Inte konstigt att det blir kaos då kanske? =( (Men det förstås, Mamman är ju så otydlig... *suck*).

Jag hoppas att alla ni mammor runt om i Sverige blir visade lite extra uppskattning idag. Riktig uppskattning, det krävs inga presenter... Bara att man får lite lugn och ro, kanske bli lite bortskämd...

Tur att mina ungar vet att uppskatta sin mor dagar då det inte är Mors Dag. ;)

Ett rejält dagsverke

Efter att ha mysat i sängen tills klockan passerat åtta med de två minsta trollen så följde en lugn förmiddag. Allt gick på halvfart och på spisen puttrade en stek som gav en underbart härlig doft i hela huset.

Efter att den lyxiga lunchen så packade Mamman ihop tre små troll för att fara ut i skogen, till kära mor och far, där den manliga delen av "storfamiljen" har börjat att bygga vindskydd till hästarna idag. Snotti och Minibatman befann sej redan på plats och Mammans stora ungar stannade hemma för att åka med morfar när han slutade jobbet.

Bråttom ur bilen, spännande med grävskopa! =)

När presenningen drogs undan från gruset så hoppade något till, en padda minsann. Genast startade operation "Rädda Paddan". (Och genast drog Mamman fram kameran. ;) )

Ännu mer spännande blev det när traktorn kom med ett stort gruslass. Helst hade ungarna varit med och skopat ur gruset för hand...

"Akta tråden mamma, det är el i den!"

Ni har förmodligen hört talas om "Mannen som talar med hästar", men antagligen har ni aldrig tidigare hört talas om "Grabben som snackar med kossor". ;)

Ny attraktion för Liseberg? Det blir precis så spännande som man gör det! =)

Ett rejält dagsverke om man räknar med att det från början var gräsmatta och numera är både plint, duk, grus och de första reglarna på plats. =) Rediga karlar det... Mamman glänste naturligtvis som övervakare av det hela. ;)

Kära mor bjöd på årets första färskpotatis (för den Shannarianska familjens del) med grillad filé och tillbehör. Kaninerna i familjen fick något vegetariskt "kött" och de barn som ville bjöds på köttbullar. Tack för maten, supersmaskens! (Vad får vi imorgon? ;) )

Som en "normal" människa

Under de fyra timmar som Mamman var helt barnfri denna dag så lyckades hon på något vis tvätta alla handdukar och sängkläder, tillbringa två timmar hemifrån (varav en hos sjukgymnasten, tjugo minuter på apoteket och resterande tid i bilen poppandes musik på max) och handla. =)

Efter att barnen kommit hem så passade Mamman på att sätta Pappan, som är på besök, i köket med två kilo nötfärs och en order om att fixa hamburgare och pommes frites. Pappan råkar nämligen göra världens godaste hamburgare!

Under tiden begav sej Mamman och ungarna ut på exkursion mellan regnskurar och fredagsstädning.

Det mest fascinerande enligt de små liven var den pyttelilla "zebraspindeln" som kröp på väggen, ute på jakt. Kan lova att de skvatt en skvätt när den hoppade fram. =)


Mamman passade naturligtvis på att fotografera blommor när det för en gångs skull var näst intill vindstilla. =)

Efter att alla slukat två hamburgare på man (utom Lillen som "bara" åt en och en halv) så röjdes lägenheten undan. Småbarnen samarbetade som ett väloljat maskineri och hade på en kvart fått var sak på sin plats i deras rum. Även den stora grabben lade ner bråkandet den här fredagen och var färdig på ungefär samma tid... Tonåringen... Ja hon blir nog aldrig helt klar. ;)

Så, efter att Snotti packat sin övernattningsväska (för att sova hos Minibatman), var det dags för Mamman att hålla sitt löfte. Skötsamma barn varje kväll under skolveckan resulterade i glass och såpbubblor. Vad spelar det för roll att regnet öser ner och Mamman håller på att frysa rumpan av sej, har man lovat så har man! Det är ingenting som går att skjuta på.








När Mamman väl kom hem igen, med ett barn mindre så hade klockan hunnit bli närmare åtta. Fredaxmys stod på agendan och barnen dök glatt ner i alla chipspåsar (typ hundrafemtio stycken eftersom den här familjen aldrig lyckas äta upp en påse på en helg så halva påsen blir stående med en påsförslutare på och nästa helg köps ytterligare en påse som inte går åt och så vidare). Klockan hann bli närmare tio innan de tre små sov sött i sina sängar och Mamman bestämde sej för att ta en promenad i den friska, kalla vårkvällen.


Och vet ni vad? På vägen upp till lägenheten så lyckades Mamman gå nästan hela trappan upp som en "normal" människa. Visserligen lite haltande och med en aningens smärta, men hon kunde i alla fall!!! Läkaren sa att hon kunde räkna med sex månader på kryckor då hon skrevs ut efter sex veckor på sjukhuset, det har nu gått tre månader och Mamman klarar sej i princip helt utan! =D

Sov Gott alla och glöm nu inte lägga upp era bilder till SaturdayMixen! ;)